Stadsstyrelsen
Föredragningslista 02.11.2026/Ärendenr. 5

Stadsstyrelsen 26.10.2026 § 250 

Beredning och tilläggsuppgifter

tf finansdirektör Sari Klenberg

fornamn.efternamn@porvoo.fi

Tillståndet i kommunekonomin

Finlands ekonomi förväntas växa med 1,6 procent år 2026 och 1,8 procent år 2027, men tillväxten märks först med en viss eftersläpning i den kommunala ekonomin. Arbetslösheten kommer att förbli hög under 2026, vilket ökar kommunernas kostnader för arbetslöshetsförmåner och minskar skatteintäkterna, vilket i sin tur ökar den kommunala ekonomins konjunkturkänslighet.

Utsikterna för den kommunala ekonomin förblir utmanande på grund av de ökande utgifterna, förändringarna i befolkningsstrukturen, skillnaderna mellan kommunerna och förändringarna i den statliga finansieringen. År 2027 kommer verksamhetskostnaderna att öka snabbare än intäkterna, statsandelarna att minska och finansieringen av investeringarna att bli mera ansträngd, vilket leder till ökad skuldsättning, ökat behov av anpassningsåtgärder och ökat tryck på att höja kommunalskatten. De ekonomiska utsikterna är dessutom förknippade med ränte- och inflationsrisker samt geopolitiska risker.

Stadens ekonomiska utsikter och finansiering

Borgås ekonomi beräknas visa ett underskott från och med år 2027, i synnerhet i och med att intäkterna från samfundsskatten, som under de senaste åren legat på en exceptionellt hög nivå, minskar kraftigt. Att upprätthålla den nuvarande servicenivån leder till ökade driftsekonomiska utgifter, varvid en växande obalans mellan inkomst- och utgiftsutvecklingen riskerar att uppstå. Stabiliseringsprogrammet för åren 2027–2029 dämpar utgiftsökningen genom att effektivisera verksamheten och förvaltningen, göra servicenätet tätare och prioritera tjänsterna. För att stabilisera ekonomin krävs framför allt att man får personalkostnaderna under kontroll och sänker tjänsternas nettokostnader, eftersom kostnadsnivån i Borgå fortfarande är högre än i jämförbara städer. En balanserad ekonomi håller skuldsättningen och beskattningen på en rimlig nivå samt säkerställer tjänster av hög kvalitet, stadens utveckling och viktiga investeringar.

Stadens skattefinansiering utgörs av intäkterna från kommunal-, fastighets- och samfundsskatten samt statsandelarna. Kommunalskatten är stadens enskilt viktigaste inkomstkälla. Intäkterna från kommunalskatten beräknas öka måttligt, samtidigt som skattesatsen förblir oförändrad. Skattefinansieringen minskar emellertid totalt sett, eftersom samfundsskatteintäkterna sjunker markant jämfört med de tidigare årens exceptionellt höga nivå. Särskilt utvecklingen av samfundsskatten är förknippad med betydande osäkerhet, och också förändringar i statsandelssystemet kan försvaga Borgås finansiella ställning på lång sikt.

Kommunalskatteintäkten uppskattas vara cirka 103 miljoner euro. Uppskattningen är cirka 4 miljoner euro högre än bokslutsprognosen för 2026.

Intäkterna från samfundsskatten beräknas uppgå till 14 miljoner euro. Uppskattningen ligger cirka 15 miljoner euro under bokslutsprognosen för 2026.

Fastighetsskatteintäkten uppskattas uppgå till 19 miljoner euro. Fullmäktige godkände som en del av stabiliseringsprogrammet en åtgärd som innebär att fastighetsskatten för obebyggda byggplatser fastställs till 4 procent. Höjningen beräknas öka stadens fastighetsskatteintäkter med cirka 0,1 miljoner euro från och med 2027.

Staden uppskattas erhålla statsandelar för 48 miljoner euro, vilket är 3 miljoner euro mindre än 2026.

Utgifter och inkomster i driftsekonomin

Budgeten för år 2027 bygger på den budgetram som godkänts av stadsstyrelsen samt på programmet för stabilisering av ekonomin. Stadens verksamhetskostnader uppgår till 272 miljoner euro. Kostnaderna ökar med cirka 13 miljoner euro eller med 5,0 procent jämfört med bokslutsprognosen för 2026, när man räknar in de poster som överförs till staden för kost- och städtjänsterna. De jämförbara verksamhetskostnaderna, exklusive den verksamhet som överförs från affärsverket, kommer att ligga kvar på 2026 års nivå.

I de driftsekonomiska utgifterna ingår för personalkostnadernas del de avtalsenliga löneförhöjningarna och den allmänna prisökningen, samt andra faktorer som driver upp kostnaderna, såsom det växande finansieringsansvaret för sysselsättningstjänsterna. Dessa kostnader har kunnat anpassas i budgeten med hjälp av åtgärderna i programmet för stabilisering av ekonomin.

Personalkostnaderna är den största posten i verksamhetskostnaderna. År 2027 reserveras totalt cirka 126 miljoner euro för dem, vilket motsvarar cirka 46 procent av verksamhetskostnaderna. För köp av tjänster reserveras cirka 67 miljoner euro, för material, förnödenheter och varor cirka 15 miljoner euro, för bidrag cirka 14 miljoner euro och för övriga verksamhetskostnader cirka 49 miljoner euro.

Inom sektorn för växande och lärande kommer utgifterna att minska med 0,3 procent år 2027 till följd av åtgärderna i stabiliseringsprogrammet, jämfört med bokslutsprognosen för 2026. Även utgifterna inom stadsutvecklingssektorn minskar med 1,7 procent, medan utgifterna inom livskraftssektorn ökar med 1,2 procent, exklusive fonden för grön omställning. Verksamhetskostnaderna för Borgå sysselsättningsområde ökar i sin tur med cirka 8,9 procent jämfört med bokslutsprognosen för 2026. Från och med 2027 kommer kostnaderna för kost- och städtjänsterna att ingå i koncerntjänsternas verksamhetskostnader, vilket innebär att sektorns kostnader totalt sett kommer att öka. Utan den verksamhet som överförs minskar kostnaderna med cirka 1,4 procent jämfört med föregående år.

Driftsekonomins verksamhetsintäkter beräknas uppgå till sammanlagt 98 miljoner euro år 2027, vilket är 16 procent mera än i bokslutsprognosen för 2026, då de överförda verksamhetsintäkterna från kost- och städtjänsterna ingår i siffrorna.

Investeringar

Investeringsutgifterna år 2027 är totalt 55 miljoner euro. För investeringar som lyder under stadsstyrelsen reserveras 39 miljoner euro, för stadsutvecklingssektorns investeringar 15 miljoner euro, för lös egendom till sektorn för växande och lärande samt livskraftssektorn sammanlagt cirka en miljon euro. De viktigaste helheterna i investeringsprogrammet är Kokon idrottscentrum, skol- och daghemsbyggnader samt stadens infrastruktur.

Under planeringsperioden ingår i investeringarna bland annat den nya skolan i Pepot, daghemmen i Sjötullen och Vårdalen, nybyggnaden för Haikobrinkens daghem, Borgå torg, Parkgatan samt byggande och grundlig förbättring av gator och idrottsplatser.

Stadens ekonomiska balans och låntagning

Budgeten för år 2027 visar ett underskott på 7,2 miljoner euro. Årsbidraget är 16,3 miljoner euro och räcker inte till för att täcka avskrivningarna på 24,5 miljoner euro. Även planeringsåren visar underskott. Underskottet år 2028 uppskattas uppgå till 7,2 miljoner euro och år 2029 till 4,7 miljoner euro. För att uppnå en balanserad ekonomi krävs det att ökningen av verksamhetskostnaderna hålls inom ramen för utvecklingen av skattefinansieringen och att investeringsprogrammet dimensioneras efter stadens finansieringsförmåga.

Den höga investeringsnivån och den minskande inkomstfinansieringen kommer att öka stadens lånebehov under de kommande åren. Kassaflödet från verksamheten och investeringarna är negativt år 2027, och för att täcka finansieringsunderskottet tar staden upp nya långfristiga lån. Lånestocken beräknas öka till cirka 96 miljoner euro i slutet av 2027, till cirka 121 miljoner euro år 2028 och till cirka 147 miljoner euro år 2029. Ökningen av lånestocken leder till högre räntekostnader och gör staden mera utsatt för räntefluktuationer än tidigare, även om skuldbeloppet tills vidare ligger under genomsnittet för kommunerna.

Trots de balanseringsåtgärder som ingår i budgeten måste kostnadsstrukturen, servicenätet, arbetsrutinerna och tidpunkten för investeringarna utvärderas kontinuerligt. En sämre inkomstutveckling än förväntat eller en snabbare kostnadsökning kräver ytterligare anpassningar, och de viktigaste riskerna är förändringar i samfundsskatten, statsandelarna, sysselsättningen och kostnadsnivån samt justeringar av investeringsprojektens kostnader och tidsplaner. Förändringarna i omvärlden och ekonomin bedöms som en del av stadens strategiska ledning och årliga ekonomiplanering. För att uppnå ekonomisk hållbarhet är det av avgörande betydelse att man dämpar utgiftsökningen, stärker inkomstbasen och inriktar investeringarna på de projekt som har störst inverkan på stadens tjänster och livskraft.

Avveckling av affärsverket Borgå kost- och städtjänster

Stadsfullmäktige beslutade som en del av stabiliseringsprogrammet att avveckla affärsverket Borgå kost- och städtjänster. Kost- och städtjänsters verksamhet, arbetsuppgifter, personal och avtal kommer efter 31.12.2026 att överföras till en ny enhet som ska inrättas inom lokaltjänsterna. Verksamheten fortsätter normalt efter överföringen, och de sparåtgärder som ingår i stabiliseringsprogrammet och som gäller affärsverket genomförs som en del av verksamheten.

Den verksamhet, de uppgifter, den personal, de avtal, de tillgångar och de skulder som överförs från affärsverket kommer efter 31.12.2026 att överföras till stadens sektor för koncerntjänster. Stadsstyrelsen ansvarar för åtgärderna efter avvecklingen av affärsverket: bokslutet, slutredovisningen och de kvarstående åtagandena. Den mottagande enheten, det vill säga lokaltjänsterna inom koncerntjänster, ges befogenhet att fatta de närmare beslut som krävs för genomförandet och att utfärda nödvändiga anvisningar, och de berörda tjänsteinnehavarna ges befogenhet att genomföra tekniska, bokföringsmässiga, avtalsmässiga och administrativa åtgärder i enlighet med den godkända överföringsplanen. På grund av förändringen kommer fullmäktige dessutom separat i december 2026 att fatta beslut om en ändring av förvaltningsstadgan.

Affärsverket Borgå vatten

Affärsverkets direktion godkänner budgeten och ekonomiplanen samt fattar beslut om investeringar i enlighet med förvaltningsstadgan. Stadsfullmäktige fastställer bindande mål och beslutar om de finansiella posterna mellan staden och affärsverket. Affärsverket finansierar sina investeringar huvudsakligen med internt tillförda medel.

Koncernbolagen

Stadsfullmäktige beslutar om principerna för ägarstyrningen och koncerndirektivet samt fastställer mål som baserar sig på stadsstrategin och ägarpolitiken för de mest betydande koncernenheterna. Koncernenheternas mål, budgetuppgifter och rapporteringsskyldigheter redovisas i budgetens koncerndel.

Bilaga

Budget 2027 och ekonomiplan 2027–2029

Stadsdirektören

Stadsstyrelsen för en allmän diskussion om budgeten för år 2027 och ekonomiplanen för åren 2027–2029 och fortsätter behandlingen av ärendet vid sitt följande sammanträde.

Beslut

Stadsstyrelsen förde en allmän diskussion om budgeten för år 2027 och ekonomiplanen för åren 2027–2029 och fortsätter behandlingen av ärendet vid sitt följande sammanträde.

Stadsstyrelsen 02.11.2026     

807/02.02.00/2026  

Stadsdirektören

Stadsstyrelsen beslutar föreslå att stadsfullmäktige godkänner budgeten för år 2027 och ekonomiplanen för åren 2027–2029.

Dessutom beslutar stadsstyrelsen att föreslå fullmäktige vad gäller affärsverket Borgå kost- och städtjänster att den verksamhet, de uppgifter, den personal, de avtal, de tillgångar och de skulder som överförs från affärsverket efter 31.12.2026 ska överföras till en separat enhet som inrättas inom serviceområdet för lokaltjänster vid stadens sektor för koncerntjänster. Stadsstyrelsen ansvarar för åtgärderna efter avvecklingen av affärsverket: bokslutet, slutredovisningen och de kvarstående åtagandena. Den mottagande enheten, det vill säga lokaltjänsterna inom koncerntjänster, ges befogenhet att fatta de närmare beslut som krävs för genomförandet och att utfärda nödvändiga anvisningar, och de berörda tjänsteinnehavarna ges befogenhet att genomföra tekniska, bokföringsmässiga, avtalsmässiga och administrativa åtgärder i enlighet med den godkända överföringsplanen.

Tf. finansdirektören befullmäktigas göra ändringar av teknisk karaktär i budgetboken innan den behandlas i fullmäktige.

Beslutet justeras omgående.