Tillstånds- och tillsynsnämnden
Föredragningslista 29.04.2025/Ärendenr. 5

Stadsinfrastrukturen, stängd markavstjälpningsplats på Tolkisvägen, beslut om fortsatt kontroll av inverkan på yt- och grundvatten samt av markavstjälpningsplats enligt tillståndsvillkor 21.3

Tillstånds- och tillsynsnämnden 29.04.2025     

73/11.01.00/2022  

Beredning och tilläggsuppgifter:

miljöforskningschef Carita Forsberg-Heikkilä, e-post carita.forsberg-heikkila@porvoo.fi

Stadsinfrastrukturen har 28.3.2025 till tillstånds- och tillsynsnämnden lämnat in en sammanfattande rapport om vattenkontrollen på Tolkisvägens markavstjälpningsplats (Ramboll Finland AB 28.3.2025, projekt nr 1510087615). Den sammanfattande rapporten innehåller resultaten av provtagningen hösten 2024, en sammanfattning av resultaten av provtagningen åren 2004–2024 samt ett förslag till fortsatta åtgärder.

Tolkisvägens markavstjälpningsplats i Borgå har varit i bruk sedan 1980-talets senare hälft. Nylands miljöcentral har beviljat markavstjälpningsplatsverksamheten miljötillstånd 14.12.2004 (Nr YS 1492, Dnr UUS-2004-Y-47-121). Borgå stads byggnads- och miljönämnd har 22.6.2011 gett ett miljötillståndsbeslut till Borgå stads kommunteknik om utbyggnaden av Tolkisvägens avstjälpningsplats för jord- och stenavfall (Dnr 1735/607/2010). Mottagningsverksamheten för marksubstanser har upphört 2021.

I miljötillståndet ingår bestämmelser om kontroll av grund- och ytvatten, utifrån vilka ett vattenkontrollprogram har utarbetats (Ramboll Finland AB, 4.11.2014). Enligt miljötillståndsbeslutet ska vattenkontrollen fortsätta tre år efter att verksamheten upphört, varefter en sammanfattande rapport om uppföljningen utarbetas och lämnas till Borgå stads miljövårdsmyndighet för prövning av fortsatta åtgärder.

I sammanfattningsrapportens slutsatser konstateras bl.a. att de halter av skadliga ämnen som konstaterats i områdets grund- och ytvatten under tiden för avstjälpningsplatsens verksamhet har varit små och att avstjälpningsplatsens inverkan på vattendragen i sin helhet kan anses ha varit liten. 

Vattenkvaliteten på de övre och nedre dikespunkterna vid avstjälpningsplatsen har varit mycket likartad under kontrollåren. Förändringarna i vattenkvaliteten i utjämningsbassängerna har inte haft någon betydande inverkan på vattenkvaliteten vid dikespunkten under avstjälpningsplatsen. Detta beror sannolikt på att endast lite, om ens något, vatten har strömmat ut från utjämningsbassängerna vid provtagningsögonblicken oberoende av tidpunkten. På dikespunkterna har det däremot alltid strömmat förhållandevis mycket vatten. Närings- och bakteriehalterna i dikesvatten har för sin del också påverkats av åkrarna i närmiljön, och därför har effekterna av små mängder vatten från markavstjälpningsplatsen inte kunnat särskiljas i ytvattnens vattenkvalitet. Resultaten av ytvattenkontrollen har under de senaste åren inte visat någon inverkan på dikesvattnen i området och därför föreslås det att kontrollen av ytvatten upphör.

Det föreslås att analys av PAH-föreningar, oljekolväten och flyktiga kolväten ska utelämnas från analysen av grundvattenkontrollen eftersom halterna av dessa föreningar i grundvattnet under kontrollen har varit så låga att de inte anses utgöra någon risk för människor eller miljö. I övrigt föreslås det att kontrollen av grundvattnet fortsätts med tre år, varefter behovet av kontroll bedöms på nytt.

Miljövårdschefen