Svenskspråkiga utbildningssektionen
Protokoll 21.11.2023/Paragraf 124

Svenskspråkiga utbildningssektionen 21.11.2023 § 124  

2470/12.00.01/2023  

Beredning och tilläggsuppgifter:

direktören för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning Rikard Lindström, rikard.lindstrom@borga.fi

Enligt stadens förvaltningsstadga beslutar nämnden för växande och lärande om arbets- och lovdagar för grundskolor och gymnasier. Enligt lagen om grundläggande utbildning har läsåret 190 arbetsdagar. Om självständighetsdagen, trettondagen eller valborgsmässoafton infaller på en annan vardag än lördag minskar antalet arbetsdagar med motsvarande antal. I förordningen om grundläggande utbildning föreskrivs att läsårets skolarbete avslutas den sista vardagen (lördag) under vecka 22. Antalet arbetsdagar och när läsåret avslutas kan alltså inte Borgå stad besluta om själva.

Enligt Utbildningsstyrelsens statistik över Finland infaller skolornas höstlov i slutet av oktober under veckorna 42-43. Jullovet börjar under vecka 51. Sportloven hålls i omgångar under tre veckor i februari och mars. Först att hålla sportlov vecka 8 (19-23.2) är förutom eleverna i huvudstadsregionen bland annat eleverna i Björneborg och Åbo. 

Källa: https://www.oph.fi/sv/nyheter/2023/skolornas-arbetstider-och-lov-lasaret-2023-2024

Diskussion från såväl skolorna som hemmen handlar för det mesta om när läsåret inleds, hur långt hölstlovet skall vara och när jullovet inleds samt hur långt det skall vara. Eftersom arbetsdagarnas antal är fastslaget i lag, leder besluten om dessa lov till att alla lovens längd påverkar även andra ledigheter under skolåret. I och med att kalenderåren ser olika ut och tex julafton infaller på olika dagar, påverkar även det läsårets inledning och lovens längd.

Nämnden för växande och lärande har i sitt beslut 2022 krävt att beslutsfattandet i fråga om arbets- och lovdagar ska sträva efter en långsiktig lösning. Med anledning av det ordnade Borgå stads grundläggande utbildning och gymnasieutbildning en undersökning 25.9 till 8.10.2023 för finskspråkiga och svenskspråkiga skolors elever, personal och vårdnadshavare. I undersökningen uppmanades svararna att välja det mest önskvärda alternativet från följande:

5 dagars höstlov, som tidigarelägger skolstarten i augusti

5 dagars höstlov, som förkortar jullovet

Kortare höstlov (2-3 dagar)

Totalt antal svarande var 4705, varav 4688 gav sin egen skolas information. Av dessa gällde 2590 finskspråkiga skolor och 2098 svenskspråkiga skolor. Baserat på alla svar var 55% för ett 5 dagar långt höstlov, som tidigarelägger skolstarten i augusti. Som det andra alternativet kom förslaget om ett kortare höstlov (2-3 dagar) med 37%, och som det tredje alternativet kom förslaget om 5 dagars höstlov, som förkortar jullovet, med 8%.

Även om 5 dagars höstlov, som tidigarelägger skolstarten i augusti, var det mest populära alternativet i hela undersökningen, skilde sig de språkliga gruppernas mest önskvärda alternativ från varandra.

I svaren från finska skolorna valde 73% ett 5 dagar långt höstlov, som tidigarelägger skolstarten i augusti. 20% förespråkade kortare höstlov (2-3 dagar) och förslaget om 5 dagars höstlov, som förkortar jullovet, fick minst stöd, 7%.

På den svenska sidan var ett kortare höstlov (2-3 dagar) det mest populära svaret. 59% av alla svarande valde detta alternativ. Som det andra alternativet kom förslaget om ett 5 dagars höstlov, som tidigarelägger skolstarten i augusti med 33% och endast 8% stödde förslaget om 5 dagars höstlov, som förkortar jullovet. I detta fall var båda språkgrupperna överens om att inte vilja minska längden på jullovet.

Av alla elever valde 56 procent ett längre höstlov, som skulle tidigarelägga startdatumet i augusti. Cirka 37 procent valde ett kortare lov och 7 procent ett längre, som skulle förkorta jullovet. Motsvarande siffror för vårdnadshavarna var 52, 40 och 8 procent. 67 procent av personalen skulle önska sig ett längre höstlov, 26 procent kortare och 7 procent längre, vilket skulle förkorta jullovet.

Av de öppna svaren framgick att de flesta svarande önskar höstlov under vecka 42. I år inföll höstlovet som en förlängd helg genom att fredag och måndag var lediga, men två förkortade veckor tilltalade inte dem som svarat. Många föreslog också ett tre dagars höstlov. En tidigare modell, där höstlovens längd varierade så att höstlovet var en vecka vartannat år och vartannat år kortare, ansågs vara bra. Det uttrycktes också önskemål om att ha samtidiga lov med grannkommunerna Helsingfors, Sibbo och Lovisa. Alla kommuners beslut varierar dock från år till år.

Vid fastställandet av arbets- och lovdagar bör man också ta hänsyn till faktorer som rör arbetsbelastning. En veckas ledighet främjar återhämtning och påverkar både elevernas, studenternas och personalens välbefinnande. Å andra sidan är många vårdnadshavare som inte har tillräckligt med semesterdagar för både vinter- och höstlov och för ett långt, 5 dagars höstlov, och önskar ett kortare höstlov. Några nämnde också att det är viktigt att inleda läsåret tidigare i gymnasiet, för att abiturienterna ska ha tid att förbereda sig för studentexamen. Denna åsikt förespråkar ett 5 dagar långt höstlov som tidigarelägger skolstarten i augusti.

I förberedelserna har man tagit hänsyn till enkäten om höstlovens längd och utgående från den har man utarbetat ett förslag på en långsiktig lösning. Principen är att höstlovet alltid ska vara en vecka långt och infalla vecka 42 och beroende på kalenderåret varieras starttiden för hösten och längden på jullovet.

Direktören för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning

Ordförande föreslog att sektionen antecknar enkäten för kännedom. Hon föreslog också att sektionen konstaterar att skillnaderna mellan språkgruppernas önskemål varierade men alla önskar att jullovet inte kortas av för mycket. 

Sektionen konstaterar att vårdnadshavarnas åsikt ska väga mest. Sektionen anser att jullovet oberoende av år bör sträcka sig över trettondagen. Beslut bör göras utgående från vad kalendermässigt är vettigast för det givna året, vilket betyder att höstlovets längd varierar från år till år. För att underlätta familjernas möjligheter att planera sina semestrar föreslår sektionen att beslut alltid ges för minst två år i taget. 

Florenta Dushi understödde ordförandes förslag.

Beslut