Stadsfullmäktige
Protokoll 14.06.2023/Paragraf 54

Stadsstyrelsen 05.06.2023 § 192 

Beredning och tilläggsuppgifter:

stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula, jukka-pekka.ujula@porvoo.fi  
biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz, fvs@porvoo.fi 
finansdirektör Henrik Rainio, henrik.rainio@porvoo.fi 
expert på hållbar utveckling Sanna Päivärinta, sanna.paivarinta@porvoo.fi  

En hållbar tillväxt är ett centralt mål i stadsstrategin Drömmarnas Borgå under den pågående fullmäktigeperioden. Utgångspunkterna för stadens tillväxt och utveckling är goda, och flera indikatorer visar att Borgå ligger högt i jämförelsen mellan stora och medelstora städer. Borgå har högklassiga och omfattande tjänster nära samt en mångsidig naturmiljö, och samtidigt en bra konkurrenskraft och livskraft. Stadens livskraft och dess utveckling bygger centralt på växande företag som stärker sin konkurrensfördel. 

Såväl stadens som företagens omvärld befinner sig i en historisk omvälvning. Klimatförändringen, naturens minskande mångfald, åldrande befolkning, urbaniseringen och många andra globala förändringar utmanar invånarna och näringslivet i Borgå allt starkare. Den pågående omvälvningen är kritisk särskilt för näringslivet eftersom den så kallade gröna omställningen kommer att vara ett livsvillkor för många slags företagsverksamhet redan i en nära framtid. Med grön omställning avses en strukturförändring inom den nuvarande ekonomin och bygget av ett klimatneutralt välfärdssamhälle genom en övergång till en hållbar ekonomi och tillväxt som sker inom gränsen för jordglobens bärkraft. Detta innebär lösningar som är koldioxidsnåla och som främjar cirkulär ekonomi och naturens mångfald. Stadsstrategin och dess viktigaste mål, en hållbar tillväxt, går alltså hand i hand med den gröna omställningen. 

Som huvudstadslandskap konkurrerar Nyland med andra metropoler i Östersjöområdet och som del av Nylandsregionen har Borgå en betydande roll i att främja och skapa framgång för landskapet och hela landet. Det är klart att man ska sörja för Borgås konkurrenskraft och konkurrenskraften hos företag i Borgå som del av en stor helhet. 

I näringslivets pågående omvälvning intar företagen huvudrollen men staden kan med sin egen verksamhet stöda denna omvälvning genom att skapa regionens näringsliv nya möjligheter till en lönsam tillväxt och nya arbetstillfällen även i fortsättningen. Också klimat- och miljökonsekvenser som föranleds av hushållens konsumtion beror i hög grad på hurdana produkter och tjänster det finns att få. För att hushållen kan skapa en hållbar och rättvis vardag behöver hushållen stöd inte bara från den offentliga sektorn utan också från företagen och deras hållbara lösningar. 

EU har i årtionden stött övergången av unionens ekonomiska område mot koldioxidsnålhet. För ett och ett halvt år sedan offentliggjorde Europeiska kommissionen ett omfattande och ambitiöst utvecklingsprogram med namnet EU Green Deal. Avsikten är att rikta upp till 1 000 miljarder euro offentlig EU-finansiering för främjande av den gröna omställningen. Ansökningarna av finansiering från Finlands program för grön tillväxt öppnas under de närmaste månaderna. Finansiering beviljas bl.a. av Business Finland, NTM-centralerna och ministerierna. Cirka hälften av finansiering är lån och hälften vederlagsfritt stöd. Det finns också andra finansieringsformer för den gröna omställningen (bilaga) men gemensamt för dessa olika finansieringsinstrument är ändå kravet på självfinansieringsandel.  

Den gröna omställningen öppnar nya möjligheter för näringslivet. I den gröna omställningen vill också staden säkerställa sin egen förmåga att långsiktigt stöda utvecklingen av regionens näringsliv oberoende av konjunkturer, trygga målen för stadens egen konkurrenskraft samt för sin del säkerställa att små och medelstora företag i Borgå kan utnyttja de möjligheter som den gröna omställningen för med sig och bevara sin konkurrensfördel i näringslivet. Den gröna omställningen förutsätter ändå att staden och företagen vidtar omfattande åtgärder redan i en nära framtid. 

Som del av behandlingen av bokslutet 2022 föreslås det att 10 miljoner euro av stadens överskott överförs till en ny fond för grön omställning. Fondens verksamhetsperiod föreslås vara åren 2023-2035 som bygger på det uppställda nationella målet för klimatneutralitet. Med detta vill staden säkerställa att även stadens egna klimat- och miljömål som ställs i stadsstrategin kan uppnås. Fondens kapital ska bindas i sin helhet före utgången av den utsatta tiden. Finns det obundet kapital ännu 31.12.2035, återgår den kvarstående summan till stadens driftsekonomi eller så förutsätter ärendet ett nytt fullmäktigebeslut. 

Det är ändamålsenligt att skriftliga stadgar (bilaga) godkänns för fonden för grön omställning. Avsikten med fonden är att säkerställa att Borgå stad har tillräckliga förutsättningar att starta och delta i projekt som utvecklar näringar och deras verksamhetsmöjligheter som ger fart till den gröna omställningen hos företag som är verksamma i staden och skapar nya möjligheter till affärsverksamhet. Fondens placeringsstrategi tillåter inte direkta företagsstöd utan dess mål är att möjliggöra nya investeringar i Borgå, maximera privat finansiering i utvecklingsprojekten, vara självfinansiering i utvecklingsprojekten, vara med och finansiera eventuella samföretag, locka kompetent arbetskraft och skapa välfärd samt starta verksamhet som lockar ytterligare investeringar i Borgå. Det är ändamålsenligt att projekt som finansieras med fondens medel genomförs närmast i små och medelstora företag eftersom stora företag för sina egna utvecklingsprojekt framåt huvudsakligen med egna krafter och med utnyttjande av egna finansieringskanaler. 

För att maximera verkningsfullheten kommer fondens medel också att användas tillsammans med andra finansieringsinstrument, då penningsumman som används för ändamålet lär mångfaldigas. Under beredningen har staden diskuterat fondens mål, behovet av fonden och principer för användningen av fonden bl.a. med Business Finland, Klimatfonden, Nylands förbund och Sitra. Tanken om fonden har välkomnats och möjligheter till samarbete med de ovannämnda parterna finns för finansiering av projekt som handlar om grön omställning Vid utvärderingen av projekten läggs vikt vid utsläppsminskningar i företagets egen verksamhet och särskilt vid koldioxidhandavtrycket som anger hur mycket produkter och tjänster som företaget erbjuder skapar möjligheter till andra att minska sin egen klimatpåverkan.  

Fondens verksamhet styrs vid sidan av fondens egna stadgar bl.a. EU:s reglering av statsunderstöd och upphandlingslagstiftningen som för sin del definierar hurdana finansieringsprojekt fonden kan delta i.    

Avsikten är, om fullmäktige i bokslutet beslutar anvisa anslag för grundandet av fonden, att godkänna stadgar för fonden. Grundmodellen för stadgarna för fonden för grön omställning är likadan som i de andra fonderna som fullmäktige har beslutat om, såsom markanskaffningsfonden och spårutvecklingsfonden. Bruket av fonden ska förvaltas av livskraftssektorn och besluten om bruket av fondens medel ska fattas av livskraftsnämnden utifrån en separat beredning och styrning. Avsikten är, om fonden grundas, att inleda en närmare planering av förfaranden som gäller administration, marknadsföring och samverkan med olika samarbetspartner och sända detaljerade principer för administrativa förfaranden som gäller fonden till nämnden för beslut. I samband med detta beslutas det också om förfaranden och rapporteringen som anknyter till en eventuell extern utvärdering av projekt som finansieras. Fondens placerbara anslag placeras med iakttagande av stadens normala principer och förfaranden för placeringsverksamheten och rapport om dem ges till fullmäktige i samband med boksluten. 

Bilagor
- finansieringsinstrument för grön omställning
- stadgar för fonden för grön omställning, utkast 

Stadsdirektören

Stadsstyrelsen föreslår stadsfullmäktige, förutsatt att fullmäktige i bokslutet har anvisat anslag, grundande av fonden för grön omställning och godkännande av fondens stadgar som finns i bilaga.

Beslutet justeras genast.

Ledamot Servin föreslog att stadsdirektörens förslag förkastas.

Ledamot Servins förslag förföll i brist på understöd.

Beslut

Stadsstyrelsen beslutade enhälligt föreslå stadsfullmäktige, förutsatt att fullmäktige i bokslutet har anvisat anslag, grundande av fonden för grön omställning och godkännande av fondens stadgar som finns i bilaga.

Kevin Servin lämnade en protokollsanteckning i ärendet.

Beslutet justerades genast.

Stadsfullmäktige 14.06.2023 § 54  

1604/02.05.02/2023  

Bilagor

- finansieringsinstrument för grön omställning
- stadgar för fonden för grön omställning, utkast 

Outi Lankia föreslog understödd av ledamot Kanervala ett tillägg till  3 § i slutet av första stycket: "1. Stävjande av klimatförändringen 2. Anpassning till klimatförändringen 3. Hållbar användning och skydd av vattenreserver och hav 4. Övergång till cirkulär ekonomi 5. Förebyggande och minskande av förstörelse av miljön samt 6. Skydd och återställning av biologisk mångfald och ekosystem. Centralt i grön omställning är att när man till exempel minskar på utsläpp inte samtidigt skadar ett annat miljömål (principen Do no significant harm (DNSH).

Outi Lankia föreslog understödd av ledamot Kanervala ett tillägg till 3 § i slutet av paragrafen: Fondens medel kan användas högst 25 % av helhetskostnaderna av de projekt som finansieras.