Stadsstyrelsen
Föredragningslista 18.05.2026/Ärendenr. 7

Stadsstyrelsen 18.05.2026     

1275/00.00.02.00/2026  

Beredning och tilläggsuppgifter:

Förvaltningsdirektör Roope Lenkkeri samt förvaltningscheferna Mervi Tuominen, Sirpa Salminen och Sabrina Broberg, fornamn.efternamn@borgå.fi

Det är nödvändigt att komplettera och ändra förvaltningsstadgan så att den motsvarar vissa ändringar i lagstiftningen och verksamheten. Man föreslår att samtidigt som punkterna i fråga ändras revideras formuleringen och terminologin i dem. Man föreslår att en bestämmelse om inrättande av ett skärgårdsråd inkluderas i förvaltningsstadgan. Fullmäktige fattade ett principbeslut om inrättandet i samband med godkännandet av årets budget. Samtidigt fattades beslut om ett nytt sätt att behandla fullmäktigeledamöternas motioner, och beslutet bereds för godkännande i stadsfullmäktige så att ändringarna träder i kraft 1.1.2027.

34 § Påverkansorgan

Stadsfullmäktige beslutade i samband med behandlingen av budgeten för 2026 att det under året inrättas ett skärgårdsråd i Borgå. Skärgårdsrådet består av representanter för föreningar som representerar skärgårdsområdenas invånare. Skärgårdsrådet har till uppgift att stärka skärgårdsområdenas livskraft, invånarnas möjligheter att påverka och beaktandet av skärgården i stadens beslutsfattande.

Skärgårdsrådet är till sin natur ett påverkansorgan, och därför är det motiverat att beslut om dess sammansättning, tillsättande, verksamhetsförutsättningar och verksamhetsstadga fattas i stadsstyrelsen på samma sätt som för övriga råd.

Stadsstyrelsen beslutade 17.11 att ändra namnet på äldrerådet till seniorrådet.

35.4 Sektorn för växande och lärande

I benämningarna görs preciserande ändringar.

35.5 Sektorn för livskraft

Integration är ett bättre begrepp än integrationsarbete när det gäller namnet på en resultatenhet, eftersom det beskriver en bred, strategisk och ömsesidig helhet, medan integrationsarbete avser enskilda myndighetsuppgifter. Integration handlar om ett mål och en gemensam process, medan integrationsarbete avser de konkreta åtgärder som kommunen vidtar för att stödja denna process. Titeln integrationschef ändras inte.

37 § Stadsstyrelsen

Enligt 4 b § i lagen om vattentjänster, vilken trädde i kraft 1.1.2026, ska kommunen i förvaltningsstadgan ge bestämmelser om de kommunala myndigheter som svarar för uppgifterna som anges i lagen om vattentjänster. Kommunens uppgifter och rättigheter som anges i lagen om vattentjänster är:

• förköpsrätt vid köp som gäller sådana vattentjänstverk och partivattentjänstverk och sådan vattentjänstegendom som finns inom dess område (4 d §)

• att delta i den regionala översiktsplaneringen av vattentjänsterna (5 §)

• att, i samarbete med vattentjänstverken och partivattentjänstverken inom sitt område och med andra kommuner och andra centrala aktörer, utveckla vattentjänsterna inom sitt område i överensstämmelse med samhällsutvecklingen för att uppfylla syftena i lagen om vattentjänster (5 a §)

• att utarbeta en vattentjänstplan för sitt område tillsammans med vattentjänstverken och partivattentjänstverken inom sitt område och med andra kommuner och andra centrala aktörer samt att godkänna och uppdatera planen (5 a §)

• att se till att det vidtas åtgärder för att inrätta ett vattentjänstverk som motsvarar behovet eller för att utvidga ett vattentjänstverks verksamhetsområde, eller se till att det vidtas andra åtgärder för att trygga tillgången till hushållsvatten eller bortledande av spillvatten, om behovet hos en större grupp av invånare eller sanitära skäl eller miljöskyddsskäl kräver det (6 §)

• att godkänna verksamhetsområden för de vattentjänstverk som är verksamma inom kommunens område eller fatta beslut om att det för ett vattentjänstverk inte behöver godkännas ett verksamhetsområde (8 §)

• att i samband med beslut att inskränka ett verksamhetsområde i enlighet med lagen om vattentjänster besluta hur vattentjänsterna ska tryggas för de fastigheter som är anslutna till verkets ledningsnät, men kommer att ligga utanför verksamhetsområdet (8 b §).

Enligt den gällande förvaltningsstadgan godkänner stadsstyrelsen vattentjänstverkens verksamhetsområden och verksamhetsplaner. Eftersom alla uppgifter som enligt den reviderade lagen om vattentjänster hör till kommunen och som förutsätter särskilda befogenheter är sådana att de lämpar sig bäst för stadsstyrelsen, är det motiverat att införa en allmän bestämmelse om detta i förvaltningsstadgan. Deltagande i den regionala översiktsplaneringen av vattentjänsterna kan ske även utan att detta fastställs i förvaltningsstadgan. Denna uppgift är en del av stadsplaneringens och Borgå vattens sedvanliga verksamhet.

Stadsstyrelsens befogenheter enligt lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen preciseras så att stadsstyrelsen i fortsättningen godkänner förutom allmänna anvisningar om dokumentförvaltning även allmänna anvisningar om datasäkerhet och bedömning av förändringar. Det är dessutom nödvändigt för staden att skapa beredskap för att införa ett automatiserat beslutsförfarande genom att utse den myndighet som har befogenhet att besluta om dess införande. Stadsstyrelsen är den myndighet som är bäst lämpad för detta ändamål.

38.1. Nämndernas och sektionernas allmänna beslutanderätt och rätt att överlåta beslutanderätten

Det har uppstått situationer där det har rått oklarhet om vilken myndighet som har befogenhet att besluta om de avgifter som tas ut för stadens tjänster. För att undanröja denna oklarhet ges nämnderna allmän befogenhet att besluta om avgiftsgrunderna (taxorna) inom sina respektive sektorer. Med avgiftsgrunder avses grunder som bestämmer priser per enhet och andra priser, och på basis av vilka det pris som tas ut för tjänsten antingen bestäms direkt eller utifrån vilka det finns möjlighet att göra upp en prislista per tjänst eller produkt.

38.2. Stadsutvecklingsnämnden

I punkt 2 om utfärdande av byggförbud läggs till hänvisningar till lagen, samt en bestämmelse om beslutanderätt i fråga om förlängning av byggförbudet, vilket regleras särskilt i 58 § 5 moment i lagen om områdesanvändning. 
 

När markanvändningsavtal ingås kan det uppstå behov av att avtala om ägobyten, servitut eller andra rättigheter i anslutning till fastigheter. Enligt den nuvarande förvaltningsstadgan har tomtchefen befogenhet att fatta sådana beslut. Med tanke på helhetsbedömningen av beslut som gäller markanvändning och för att säkerställa en smidig behandling av ärenden är det motiverat att alla sådana beslut fattas av den behöriga myndigheten när markanvändningsavtal ingås.

39.2 Stadsdirektörens uppgifter och beslutanderätt för tjänsteinnehavarna inom koncerntjänsterna

Lokalitetsdirektören

Den finska termen ”rakennuslupa” ändras till ”rakentamislupa” i enlighet med den nya bygglagen. Den svenska termen är fortfarande bygglov.

40.1 Beslutanderätt för tjänsteinnehavarna inom sektorn för stadsutveckling

Stadsutvecklingsdirektören

Den finska termen ”esimies” ändras till ”esihenkilö”.

Tomtchefen
 

Punkt 3 måste preciseras när rätten att utarrendera allmänna områden har tilldelats stadsinfradirektören. Det naturligaste sättet att lösa situationen mellan tomtchefen och stadsinfradirektören är att den tjänsteinnehavare som förvaltar det område som avtalet huvudsakligen gäller är den som fattar beslutet om arrendeavtalet. Om arrendeobjektet omfattar både fastigheter som ingår i byten och allmänna områden, ska den tjänsteinnehavare som förvaltar den mindre ytan konsulteras innan arrendebeslutet fattas.

På motsvarande sätt ändras punkt 10 i stadsinfradirektörens befogenheter.

I punkt 7 stryks den angivna tiden på högst två år i fråga om förlängning av tiden för att uppfylla byggnadsskyldigheten enligt försäljnings- och arrendevillkoren för tomter. Byggnadsskyldigheten är en väsentlig del av de köpebrev för fastigheter och arrendeavtal som staden ingår, och avsikten med att stryka begränsningen på två år är inte att förlänga tidsfristerna för att uppfylla byggnadsskyldigheten.

Tomtchefens prövningsrätt i fråga om tidsfristen för att uppfylla byggnadsskyldigheten är i regel bunden till de allmänna tomtöverlåtelsevillkor som fullmäktige godkänt. Om de allmänna tomtöverlåtelsevillkoren undantagsvis inte har tillämpats på överlåtelsen eller arrenderingen av tomten, har man i beslutet om detta tagit ställning till byggnadsskyldigheten på ett sätt som är bindande för tomtchefen. Att inkludera en angiven tid på två år i tomtchefens befogenheter skulle alltså i onödan kunna hindra tomtchefen från att verkställa redan fattade beslut om tidsfristen för byggnadsskyldigheten.

Tomtchefen och stadsgeodeten

(Tomtchefen punkt 16 och stadsgeodeten punkt 2)

Tomtchefen punkt 16; man lägger till möjligheten att även godkänna servitutsavtal, avtal om besittningsdelning och samregleringsavtal som ingås till förmån för staden.

Stadsgeodeten, punkt 2 stryks: tecknar servitutsavtal som behövs för vägar, ledningar och anläggningar i områden som staden äger utanför detaljplaneområden

Enligt fastighetsbildningslagen kan servitut stiftas till förmån för en fastighet, men för kommunen kan vissa servitutsrättigheter inom ett detaljplaneområde stiftas direkt till förmån för kommunen i stället för en fastighet. Den tidigare formuleringen innehöll inte denna möjlighet, även om man kanske har avsett detta.

Tidigare har beslutanderätten i fråga om servituten delats mellan detaljplanerade och inte detaljplanerade områden mellan tomtchefen och stadsgeodeten. Det är oklart hur man ska agera i situationer vid gränsen mellan dessa områden. Dessutom har staden saknat en behörig tjänsteinnehavare i vissa frågor rörande servitut utanför detaljplanerade områden, vilket kan leda till utmaningar i framtiden.

Staden har inte heller haft någon tjänsteinnehavare som skulle kunna fatta beslut om avtal om besittningsdelning utanför detaljplaneområden. Staden har nu blivit delägare i flera fastigheter och är delägare i flera samfällda områden, som alla kan vara föremål för ett avtal om besittningsdelning. Dessa ärenden är ofta av ringa betydelse, men med tanke på en smidig skötsel av ärendena är det ändamålsenligt att staden har en tjänsteinnehavare som kan besluta om avtal om besittningsdelning.

Stadsinfradirektören

Terminologin i anslutning till befogenheterna enligt vägtrafiklagen preciseras. Trafikanordning är ett bredare begrepp än vägmärken och omfattar vägmärken, trafikljus och vägmarkeringar. En trafikledningsplan är en plan för uppsättning av trafikanordningar, man talar i allmänhet om en sådan plan när man till exempel sätter upp flera vägmärken samtidigt i samma helhet.

Som exempel på kommande ändringar i villkoren för parkeringstillstånd kan nämnas den nyligen gjorda preciseringen för boendeparkeringstillstånd, enligt vilken man kan ansöka om tillstånd inte bara för personbilar och paketbilar utan även för andra motorfordon som väger mindre än 3 500 kg, till exempel motorcyklar. Det är ändamålsenligt att sådana ändringar görs som tjänsteinnehavarbeslut. Dessutom kan det ske förändringar i boendeparkeringsområdena i takt med att staden byggs ut, såsom nyligen då några gatuavsnitt lades till i zon C. Tillståndsvillkoren gäller inte priset för parkeringstillståndet, vilket fastställs av stadsutvecklingsnämnden.

Punkt 10. Den föreslagna ändringen motiveras i samband med ändringen av punkt 3 under tomtchefen.

41.1 Beslutanderätt för tjänsteinnehavarna inom sektorn för växande och lärande

Förvaltningschefen

För tydlighetens skull preciseras att förvaltningschefens befogenhet att besluta om beviljande av betalningsuppskov, nedsättning av avgifter och avstående från indrivning av avgifter gäller endast den egna sektorn. I praktiken utnyttjas denna befogenhet i fråga om avgifter för småbarnspedagogik, där behovet av betalningsarrangemang är relativt stort. Finansdirektören har allmän rätt att besluta om betalningsarrangemang i fråga om stadens fordringar.

Avskrivning av fordringar från konton är en befogenhet som det är motiverat att överlåta endast till finansdirektören.

42.1. Beslutanderätt för tjänsteinnehavarna inom sektorn för livskraft

Biträdande stadsdirektören

I biträdande stadsdirektörens befogenheter korrigeras den föråldrade hänvisningen till serviceområdet för kontinuerligt lärande, eftersom det med ett tidigare beslut av fullmäktige har ändrats till serviceområdena för medborgarinstitutet och konstinstitutet.

Biträdande stadsdirektören ges befogenhet att besluta om mindre ändringar i sektorns prislistor i de fall där beslutanderätten inte tillhör andra tjänsteinnehavare inom sektorn. Sådana situationer har till exempel uppstått när det gäller Konstfabrikens prislista. Förvaltningsstadgan ger redan nu motsvarande beslutanderätt åt fritidsdirektören, rektorn för medborgarinstitutet och rektorn för konstinstitutet i fråga om mindre justeringar av prislistorna inom deras ansvarsområden. På så sätt säkerställs ett flexibelt och uppdaterat upprätthållande av prislistorna och en tydlig fördelning av befogenheterna.

63 § Intern kontroll och riskhantering inom stadskoncernen

I moment 3 ändras den finska termen ”esimies” till ”esihenkilö”.

96 § Undertecknande av beslut och handlingar

I slutet av moment 5 läggs till: eller sektordirektören.

Syftet med ändringsförslaget är att säkerställa att det alltid finns någon som har befogenhet att underteckna handlingar. Tjänsteinnehavarna har ställföreträdare, men i praktiken har det uppstått situationer där en befogenhet hos sektordirektören på ett effektivt sätt skulle ha löst behovet av att få ett dokument undertecknat utan dröjsmål. 

Stadsdirektören

Stadsstyrelsen beslutar att föreslå för stadsfullmäktige att den godkänner de ändringar i Borgå stads förvaltningsstadga som framgår av bilagan.

Beslutet justeras omgående.