Nämnden för sysselsättningsområdet
Föredragningslista 13.05.2026/Ärendenr. 4

Nämnden för sysselsättningsområdet 13.05.2026     

307/02.02.00/2026  

Beredning och tilläggsuppgifter:

Biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz, näringsdirektör Elina Duréault Suomalainen, livskraftens förvaltningschef Sabrina Broberg, förvaltingschef Bettina Sjöström, sysselsättningschef Niclas Tåg

förnamn.efternamn.borga.fi

I december beslutade Borgå stadsfullmäktige att staden skulle utarbeta ett program för stabilisering av ekonomin under våren 2026 på grund av den försämrade ekonomiska situationen. Stadsstyrelsen fattade beslut om att inleda beredningen av ett stabiliseringsprogram vid sitt sammanträde 2.2.2026 (27 §).

Den svaga ekonomiska situationen utgör en utmaning för kommunernas ekonomi i Finland. Även Borgå stads ekonomi kommer att försvagas betydligt under de närmaste åren i och med att intäkterna från samfundsskatten försvagas, om utgifterna för driftsekonomin inte kan anpassas. Stadens ekonomi uppskattas visa ett klart underskott under åren 2027–2028, och även därefter är utsikterna utmanande. Intäkterna från samfundsskatten sjunker åtminstone för några år till en nivå som ligger klart under tidigare års nivå, och det är inte möjligt att särskilt tillförlitligt förutse utvecklingen av dessa intäkter på längre sikt. Det finns även risker förknippade med utvecklingen av statsandelarna, och det är sannolikt att genomförandet av statsandelsreformen ytterligare kan försvaga stadens ekonomiska ställning.

Stadens totala utgifter uppgår till cirka 266 miljoner euro (budget 2026), inom sektorn för livskraft till cirka 46 miljoner euro (+ Borgå sysselsättningsområde cirka 7 miljoner euro). Stadens intäkter uppgår till cirka 84 miljoner euro (budget 2026), inom sektorn för livskraft till cirka 8 miljoner euro (+ Borgå sysselsättningsområde cirka 7 miljoner euro).

När ekonomin är i balans och på en hållbar grund förblir skuldsättningen och beskattningen på en rimlig nivå. Detta möjliggör en fortlöpande och hållbar utveckling av Borgåbornas välfärd och stadens livskraft samt investeringar i stadens spetsprojekt även när samfundsskatteintäkten minskar betydligt.

Stadsstyrelsens riktlinjer för uppgörandet av stabiliseringsprogrammet:

Enligt stadsstyrelsens beslut 2.2.2026 (27 §) utgår uppgörandet av stabiliseringsprogrammet för ekonomin från följande riktlinjer:

1.Vi minskar beroendet av variationerna i samfundsskatten så att stadens ekonomi är i balans oberoende av konjunkturläget för samfundsskatten. Åtgärderna i stabiliseringsprogrammet bereds så, att stadens ekonomi under fullmäktigeperioden är i balans, dvs. det kumulativa resultatet för åren 2025–2029 är 0 eller uppvisar ett överskott (exklusive poster av engångskaraktär).

2.I slutet av fullmäktigeperioden ligger verksamhetsbidraget per invånare klart närmare genomsnittet för C21-städerna. Målet är att i slutet av fullmäktigeperioden vara högst 250 euro över genomsnittet för C21-städerna (nuvarande nivå 500 euro över genomsnittet).

3.Stabiliseringsprogrammet gäller stadens alla sektorer och affärsverk. I första hand eftersträvar man strukturella lösningar och produktivitetsåtgärder som ger permanenta utgiftsbesparingar och så lite som möjligt försvagar kvaliteten på de tjänster som staden producerar. Nivån på tjänsterna kan minskas till den del som överskrider den lagstadgade nivån.

4.Ekonomin balanseras på flera olika sätt: verksamhetsutgifterna skärs ner, investeringarna prioriteras och deras tidtabell preciseras, och man försöker höja verksamhetsintäkterna bland annat genom försäljningar av engångskaraktär av anläggningstillgångar. Med dessa åtgärder strävar man i första hand efter att undvika höjningar av kommunal- och fastighetsskatteprocenterna.

5.Investeringarna prioriteras och periodiseras så att lånebeståndet förblir under genomsnittet för kommunerna ända fram till fullmäktigeperiodens slut.

6.Staden strävar efter att minska personalutgifterna genom att planera nya sätt att utföra arbetet och genom att utnyttja personalomsättning och pensionsavgångar. Samtidigt betraktar man hur fungerande organisationen som trädde i kraft år 2023 är och justerar den vid behov.

7.Programmet sänds till fullmäktige för beslut i juni 2026, varefter budgetramen för år 2027 ges enligt det godkända programmet. Nämnderna och direktionerna ska godkänna sina egna förslag om stabiliseringsprogrammets åtgärder senast 30.4.2026.

8.För att de ovan nämnda målen ska uppnås krävs det att man i programmet enligt en aktuell uppskattning eftersträvar balanseringsåtgärder på minst 8 miljoner euro av sektorernas driftsekonomi, vilket motsvarar cirka 3 procent av stadens totala utgifter. I beredningen av programmet beaktas de nya prognoserna som kommer under våren och som kan ändra målnivån.

9.Vid beredningen hörs personalen, påverkansorganen, stadens invånare och andra intressentgrupper.

Stabiliseringsbehov för Borgå sysselsättningsområde:

Det totala stabiliseringsbehovet för sektorn för livskraft uppgår till 1,9 miljoner euro, varav Borgå sysselsättningsområdes andel är 0,3 miljoner euro. Eftersom Borgå står för cirka 70 % av kostnaderna inom sysselsättningsområdet innebär detta att Borgås andel stabiliseras med 200 000 euro, medan de övriga kommunernas andelar tillsammans stabiliseras med 100 000 euro.

Genomförandet av stabiliseringsbehovet och tillhörande åtgärder granskas bland annat utifrån följande helheter:

• Effektivitetsperspektivet
• Perspektivet på helheten av understöd

När det gäller sysselsättningsområdena finns det fortfarande betydande osäkerhetsfaktorer i ekonomiplaneringen, bland annat kopplade till åtgärder som presenterats i statens rambudgetförhandlingar och som kan komma att få separat finansiering (t.ex. nya stödformer för långtidsarbetslösa) samt ett eventuellt ökat behov av köpta tjänster. Därför är det i detta skede inte ändamålsenligt att specificera stabiliseringsåtgärderna för sysselsättningsområdet närmare, utan en mer detaljerad inriktning bör integreras i budgetberedningen.

Näringsdirektör