Stadsstyrelsen
Föredragningslista 27.10.2025/Ärendenr. 4

Stadsstyrelsen 27.10.2025     

Beredning och tilläggsuppgifter:

finansdirektör Henrik Rainio

controller Sari Klenberg

fornamn.efternamn@porvoo.fi

Kommunekonomins tillstånd

I början av 2025 upplevde kommunsektorn en betydande förändring, då ansvaret för att ordna offentlig arbetskraftsservice överfördes från staten till det sysselsättningsområde som består av 45 kommuner. Denna reform gav kommunerna nya verktyg för skötseln av sysselsättningen, men ökade samtidigt deras ekonomiska konjunkturkänslighet. Långtidsarbetslöshetens tillväxt har ökat behovet av arbetskraftsservice och försvårat kommunernas ekonomiska situation, eftersom finansieringsansvaret för arbetslöshetsförmånerna har utvidgats.

Kommunernas ekonomiska utsikter har försämrats på grund av ökade utgifter och sjunkande inkomster. Löneavtalen och de utvidgade uppgifterna höjer kostnaderna, medan nedskärningarna i statsandelarna och den svaga utvecklingen av skatteinkomsterna försvagar inkomstbasen. Den ekonomiska osäkerheten och det svaga sysselsättningsläget har fördröjt ökningen av skatteinkomsterna, även om prognoserna för 2026–2027 lovar på nationell nivå en måttlig ekonomisk tillväxt.

Utmaningarna på lång sikt, såsom en åldrande befolkning, en sjunkande nativitet och urbaniseringen, kräver att kommunernas servicestruktur ses över. Dessutom håller regeringen på att bereda en statsandelsreform, en fastighetsskattereform och en reform av upphandlingslagen. Dessa kan ha betydande konsekvenser för den kommunala ekonomin.

Stadens omvärld

Borgå stads ekonomi uppvisar fortfarande ett svagt underskott 2026, men prognoserna för 2027–2028 visar en kraftig försämring i synnerhet på grund av minskade samfundsskatteinkomster. Även om staden har genomfört åtgärder i programmet för produktivitet och balans i ekonomin, räcker de inte allena till för att balansera ekonomin. Det satsas mer på stadens tjänster än i genomsnitt, men den försvagade inkomstbasen räcker inte i fortsättningen till för att täcka de höga nettokostnaderna. Bland annat löneförhöjningarna, en allmän höjning av kostnadsnivån och investeringar i Kokon idrottscentrum samt skol- och daghemsnätet ökar utgifterna. Årsbidraget räcker inte till för att täcka alla avskrivningar och dessutom höjer den stigande investeringsnivån stadens skuldbelopp betydligt under planeringsperioden.

Det råder osäkerhet om skatteinkomsternas utveckling. Stadens andel av samfundsskatteintäkterna består av en helhet med flera led som påverkas av samfundsskatteutfallet i hela landet, alla kommuners andel av samfundsskatteutfallet samt de kommunvis bestämda fördelningsandelarna vilka för Borgå stads del i hög grad påverkas av de samfundsskatter som betalas av företag som är etablerade i Sköldviksområdet. Kommunalskatteinkomsterna ökar om arbetsmarknadsläget förbättras, och fastighetsskattutfallet förväntas öka endast måttligt. Utöver de minskningar som redan riktat sig mot statsandelarna uppskattas stadens statsandelar minska under de kommande åren, om regeringen beslutar om en reform av statsandelssystemet.

Driftsekonomiutgifter

Budgetberedningen för 2026 har styrts av budgetramen som stadsstyrelsen beslutade 17.6.2025, där stadens utgiftsutveckling under de kommande åren utöver produktivitets- och balansprogrammet anpassades till en rätt så strikt nivå. År 2026 uppgår stadens utgifter till sammanlagt 266 miljoner euro. Verksamhetsutgifterna ökar med 1,7 procent, det vill säga 4,5 miljoner euro, jämfört med bokslutsprognosen för 2025.

Den största enskilda delen av stadens verksamhetskostnader utgörs av personalkostnader, som 2026 uppgår till 119 miljoner euro, det vill säga cirka 45 procent av alla verksamhetskostnader. Personalkostnaderna ökar 2026 med 2,0 procent jämfört med den ändrade bokslutsprognosen för 2025. År 2026 är den ackumulerade kostnaden för köp av tjänster 68 miljoner euro, det vill säga 0,2 procent mera än i bokslutsprognosen för 2025. Kostnaden för material och förnödenheter samt andra verksamhetskostnader är sammanlagt 14 miljoner euro, det vill säga cirka 1,1 procent mindre än i prognosen för 2025.

Utöver ökningen av lönekostnaderna enligt arbetskollektivavtal påverkas ökningen av stadens utgifter av den allmänna ökningen av kostnadsnivån. Den största sektorns, växande och lärande, elevantal i grundläggande utbildning minskar något från året innan, men samtidigt påverkas sektorns kostnader av de ändringar i uppgifter som riktats till kommunerna i anslutning till ökningen av antalet årsveckotimmar inom den grundläggande utbildningen och reformen av stödet för lärande. Satsningar på kollektivtrafik, integrationsutbildningar och annan medborgarinstitutsverksamhet samt överföringen av Konstfabriken till staden ökar dessutom kostnaderna för stadens sektorer.

Utgifterna inom sektorn för växande och lärande är 131,3 miljoner euro, en ökning med 1,0 procent jämfört med prognosen året innan. Utgifterna inom sektorn för livskraft är 47,5 miljoner euro. Utgifterna ökar 4,3 procent jämfört med året innan. Utgifterna inom stadsutvecklingssektorn ökar med 1,7 procent från året innan och är 32,6 miljoner euro 2026. Koncerntjänsternas kostnader ökar med 1,0 procent från bokslutsprognosen då kostnaderna är 46,9 miljoner euro. Sysselsättningsområdet har 2026 ett anslag på 7,4 miljoner euro, det vill säga en ökning på 3,7 procent jämfört med bokslutsprognosen för 2025.

Inkomsternas utveckling

År 2026 uppgår verksamhetsintäkterna till 84 miljoner euro, det vill säga 3,5 procent mera än i bokslutsprognosen för 2025. Inkomsterna ökar i och med att intäkterna i samband med integrationen, medborgarinstitutet, musikinstitutet och intäkterna från småbarnspedagogikens avgifter ökar.

I Borgå stads inkomstskattesats för 2026 föreslås inga höjningar och skattesatsen är fortfarande 7,1 procent. Intäkterna från kommunalskatten beräknas stiga med 3,0 miljoner euro jämfört med året innan och vara cirka 102 miljoner euro 2026.

Skatteförvaltningen fastställer kommunernas fördelningsandelar av samfundsskatten för 2026 först i början av det aktuella året. På basis av de preliminära uppgifterna beräknas stadens egen fördelningsandel för 2026 minska med ca 44 procent. Då uppskattas stadens samfundsskatteintäkter vara 26 miljoner euro, vilket är ca 12 miljoner euro lägre än samfundsskatteprognosen för innevarande år.

Inga ändringar föreslås i Borgå stads fastighetsskattesatser för 2026. Stadens fastighetsskatteintäkter beräknas vara cirka 19,3 miljoner euro, vilket är på samma nivå som året innan.

Enligt preliminära uppgifter kommer staden att få statsandelar till ett värde av 51,2 miljoner euro 2026. Det totala beloppet statsandelar minskar med cirka 0,5 miljoner euro sedan 2025.

Investeringar

Stadens investeringsnivå håller på att öka betydligt under 2026–2032. Beloppet på investeringar som periodiserats för 2026 är totalt 49 miljoner euro, av vilka 27 miljoner euro riktas på husbyggsinvesteringar och 19 miljoner euro på infrastrukturinvesteringar. De planerade investeringarna under de närmaste åren koncentreras till daghem och skolor och den största enskilda investeringshelheten är Kokon idrottscentrum.

Stadens ekonomiska balans och låntagning

I budgeten för 2026 har staden fortfarande ett svagt underskott men stadens ekonomi kommer att försämras betydligt under planeringsåren 2027–2028.  Underskottet för 2026 är 0,4 miljoner euro medan det under åren 2027–2028 uppskattas vara 13–16 miljoner euro i huvudsak till följd av att samfundsskatteintäkterna minskar.

Den försämrade resultatutvecklingen kombinerad med en hög investeringsnivå leder till att stadens lånestock börjar stiga under planeringsåren. Kassaflödet från stadens verksamhet och investeringar är negativt 2026, vilket innebär att intern finansiering 2026 inte räcker till för att täcka mera än cirka 47 procent av investeringsutgifterna. Resten av stadens investeringar finansieras huvudsakligen genom nya budgetlån. Stadens lånebestånd i slutet av planeringsperioden 2028 är 146 miljoner euro, medan den ännu i slutet av 2025 är endast ca 50 miljoner euro.

Stadens nuvarande lån är bundna till lån med fast ränta med en billig genomsnittsränta. Genomsnittsräntan på nya lån som lyfts kommer att vara betydligt högre än de nuvarande lånen. När lånestocken ökar måste man också förbereda sig på ökade räntekostnader och ränterisker. 

Trots vidtagna åtgärder som balanserar ekonomin måste man kunna granska stadens kostnadsstruktur, utgiftsnivå och investeringar regelbundet och ytterligare anpassa dem till de försämrade ekonomiska utsikterna.

Lägesbilden av stadens föränderliga omvärld och ekonomi kartläggs som en del av den pågående strategiprocessen. Stadens ekonomi är under planeringsåren alltmer beroende av samfundsskatteintäkten och av att utgifternas tillväxttakt dämpas. På grund av osäkerheten kring samfundsskatten och den pågående statsandelsreformen är planeringsåren förknippade med betydande risker. Dessutom kommer dämpandet av utgiftsökningen att ha en central roll i balanseringen av ekonomin, varvid staden även i framtiden kan satsa på utveckling och främjande av spetsprojekt.

Affärsverken

Affärsverkens direktioner har enligt kommunallagen som uppgift att godkänna affärsverkets budget och ekonomiplan samt besluta om affärsverkets investeringar, om inte annat bestämts. Stadsfullmäktige beslutar om affärsverkens bindande mål samt de finansiella posterna mellan staden och affärsverken, bl.a. avkastningsmålet. Affärsverken finansierar i princip sina investeringar med sin inkomstfinansiering.

Koncernbolagen

I enlighet med kommunallagen fastställer fullmäktige de ägarpolitiska målen för de ägda bolagen samt beslutar om principerna för ägarstyrningen och koncerndirektivet. Fullmäktige beslutar också om budgeten och ekonomiplanen, i vilka ingår årliga mål som härletts ur ägarpolitiken för koncernernas viktigaste sammanslutningar.

I Borgå är det koncernsektionen som styr och övervakar som ägare att dottersammanslutningarna agerar i enlighet med de mål som fastställts av stadsfullmäktige och stadsstyrelsen och i enlighet med stadsstrategin samt sörjer för att koncernövervakningen genomförs i linje med koncerndirektiven.

Stadskoncernen omfattades av totalt 16 sammanslutningar den 30 september 2025.

Bilaga

Budget 2026 och ekonomiplan 2026–2028

Stadsdirektören

Stadsstyrelsen för en allmän diskussion om budgeten 2026 och ekonomiplanen 2026–2028 och fortsätter behandlingen av ärendet på sitt följande möte.