Dynasty informationsservice Sökning RSS Borgå

RSS-länk

Mötesärende:
https://porvoose.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetingitems&show=30

Möten:
https://porvoose.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetings&show=30

Livskraftsnämnden
Föredragningslista 13.05.2025/Ärendenr. 4



 

Vision för Konstfabriken och behovsutredning för utveckling av Konsthallen

 

Livskraftsnämnden 13.05.2025     

942/00.01.00.03/2024  

Beredning och tilläggsuppgifter:

Biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz, fritidsdirektör Minna Särelä, kulturservicechef Susann Hartman, turismutvecklingschef Sari Myllynen, förnamn.efternamn@porvoo.fi

 

Ytterligare information ges också av:

VD för Porvoo Event Factory Oy Ab (EF), Anders Lindholm-Ahlefelt, förnamn@taidetehdas.fi

 

 

Det återstår åtta år av Borgå stads 20-åriga hyresavtal för lokalerna i Konstfabriken. Näringslivsnämnden beslutade tidigare i år (22.04.2024 § 26) att husets verksamhetsmodell även i fortsättningen ska vara en hybrid där kommersiell och offentlig verksamhet möts. Samtidigt bemyndigade nämnden tjänstemännen att förbereda en vision för Konstfabriken och dess utställningslokal för samtidskonst, Konsthallen, för beslut.

 

Visionen för Konsthallens lokaler och verksamhet presenterades för näringslivsnämnden den 23.12.2024. Samtidigt beslutades att visionsarbetet för Konstfabriken skulle fortsätta i samarbete med Aalto-universitetet. Visionen för Konsthallens lokaler och verksamhet beslutades användas som en del av källmaterialet för arbetet, men det begränsar inte de slutsatser som dras i visionsarbetet för Konstfabriken. De alternativa verksamhetsmodellerna för Konstfabrikens framtid, som utarbetas i samarbete med Aalto-universitetet, beslutades presenteras för näringslivsnämnden under våren 2025.

 

Slutrapporten från Aalto-universitetet (bilaga) sammanfattar utmaningarna med den nuvarande verksamhetsmodellen för Konstfabriken, inklusive EF:s förlustbringande verksamhet och den låga nyttjandegraden av lokalerna. Det stöd som staden betalar till EF används därmed för att finansiera delvis outnyttjade lokaler i Konstfabriken, istället för att de skulle vara i mångsidig användning för Borgåborna under de tider och i de delar där det inte finns efterfrågan på EF:s utbud på den privata marknaden. Särskilt mötesrummen på övervåningen i Konstfabriken har låg nyttjandegrad, men även lokalerna på nedre våningen har perioder med låg nyttjandegrad, såsom måndagar och sommarsemestern från midsommar till skolstart. Å andra sidan skapar stängningen av Walter Runebergs skulptursamling på grund av mikrobiella skador i fastigheten och viljan att visa stadens konstsamling i större utsträckning för Borgåborna ytterligare tryck på att utöka Konsthallens lokaler och verksamhet i Konstfabriken.

 

Aalto-universitetets rapport rekommenderar tre omedelbara åtgärder: en omvänd hyresmodell, förstoring av Konsthallen och aktivering av foajéerna på nedre våningen.

 

EF:s ekonomiska situation har fortsatt att försämras under det senaste året. Detta har främst påverkats av förändringar i verksamhetsmiljön för mötes-, kongress- och evenemangsbranschen samt den allmänna ekonomiska konjunkturen. EF:s verksamhet är för närvarande förlustbringande trots det stöd som staden betalar till EF, och en eskalering av situationen till en likviditetskris för EF skulle innebära en risk för kontinuiteten i Konstfabrikens tjänster. Den ekonomiska situationen skapar därför betydande tidspress för beslutsfattandet och de nödvändiga förändringarna.

 

Enligt kommunallagen kan staden inte verka på marknaden i konkurrenssituationer när den utför sina uppgifter enligt kommunallagen, utan måste då överlåta uppgiften till ett aktiebolag, en andelsförening, en förening eller en stiftelse (bolagiseringsskyldighet). Utan dotterbolaget EF kan staden alltså inte sälja och marknadsföra Konstfabriken för kommersiella evenemang som företagskonferenser och kommersiella populärkulturevenemang, och inte heller täcka en del av Konstfabrikens fastighetskostnader med intäkter från denna verksamhet.

 

Förnyad hyresmodell

 

Borgå stad har hyrt totalt 10 339 m2 från Konstfabriken. Det finns också andra lokaler i fastigheten där staden inte är hyresgäst, såsom butikslokalerna på Köpgränden. Av den yta som staden hyr har 6 965 m2, det vill säga en betydande del, vidareuthyrts till EF (bl.a. restauranglokaler, Bio Rex-lokaler, foajéer, salar på nedre våningen och deras korridorer samt backstage, samt mötesrum på övervåningen, korridorer och en del kontorslokaler), som i sin tur hyr ut lokalerna både för privat och offentlig användning - även till staden. Kulturtjänster har hyrt 1 000 m2 från Konstfabriken (intern hyra debiteras för 1 800 m2, vilket också inkluderar allmänna och tekniska lokaler som tilldelats kulturtjänster), och Borgå stads lokaltjänster hyr ateljéer åt Borgåkonstnärer på totalt 1 000 m2 från Konstfabriken.

 

I Konstfabrikens parkeringshall finns 80 parkeringsplatser som ingår i stadens månadshyra. Europark ansvarar dock för parkeringstiden och övervakar den, och varken EF eller staden får några intäkter från detta.

 

EF, som började som ett försäljnings- och evenemangsproduktionsbolag, har med åren blivit alltmer ett fastighetsbolag i en fastighet som varken EF eller staden äger. Den nuvarande hyresmodellen orsakar ineffektivitet och kostnader och fungerar som ett hinder för bred användning av lokalerna, särskilt för offentlig och tredje sektorns användning.

 

I den hyresmodell som rekommenderas av Aalto-universitetet skulle EF vara stadens långsiktiga hyresgäst endast i restauranglokalerna, sina egna kontorslokaler och det tekniska lagret. Alla andra lokaler som EF behöver skulle hyras kortsiktigt efter behov. Detta skulle innebära att mötesrummen med låg nyttjandegrad omvandlas till annan användning och att lokalerna hyrs ut för kommersiella evenemang på dags- eller timbasis. Detta skulle innebära att EF:s verksamhet fokuseras och effektiviseras samt att den offentliga och lokala verksamhetens roll stärks i Konstfabriken, så att dessa mer flexibelt och i större utsträckning kompletterar Konstfabrikens kommersiella evenemang och utbud.

 

Med den förnyade hyresmodellen och ansvarsuppdelningen för Konstfabriken är det också lämpligt att kritiskt granska om det tekniska lagret och inventarierna ska vara under stadens eller EF:s förvaltning i framtiden. Evenemangsteknik behövs också för stadens verksamhet i Konstfabriken, och EF har redan outsourcat en betydande del av evenemangstekniken för kommersiella evenemang. För att EF ska kunna fokusera smidigt på kommersiell evenemangsproduktion bör de långsiktigt hyrda lokalerna minimeras så att de endast tjänar detta syfte.

 

Att hyra ut restauranglokaler till företag via EF skulle möjliggöra samordning av restaurangutbudet med Konstfabrikens övriga utbud, såsom evenemangens behov, och möjliggöra ökad flexibilitet i Konstfabrikens restaurang- och cateringservice. Målet är att säkerställa en hög nivå på Konstfabrikens totala upplevelser och att hålla kostnaderna nere.

 

Staden har viss samverkan med Bio Rex, och lokalerna används t.ex. för stadens personalseminarier och enskilda kulturevenemang. Om hyresavtalet för lokalerna skulle vara under stadens förvaltning istället för EF:s, skulle detta möjliggöra ett mer mångsidigt samarbete mellan staden och Bio Rex, och å andra sidan skulle lokalerna fortfarande kunna hyras kortsiktigt för kommersiella evenemang som administreras av EF, liksom t.ex. salarna på nedre våningen i Konstfabriken.

 

Med den förnyade hyresmodellen skulle det stöd som staden betalar till EF avskaffas. Omorganisationen av hyresförhållandena skulle innebära behov av att omorganisera uppgifterna och avtalsförpliktelserna relaterade till Konstfabriken. Med förändringen i ansvarsfördelningen är det också nödvändigt att granska ägarförhållandena för inventarierna och tekniken i Konstfabriken.

 

Förnyad ansvarsfördelning

 

För närvarande ansvarar EF för många praktiska frågor som rör Konstfabriken, även om de inte direkt är kopplade till kommersiella evenemang som arrangeras i Konstfabriken. Även avtal som rör stadens hyrda lokaler i Konstfabriken, såsom städning och fastighetsskötsel, har till stor del ingåtts genom EF.

 

Den ansvarsfördelning som är i linje med den förnyade hyresmodellen presenteras i bilagan. Genomförandet av den förnyade ansvarsfördelningen kräver att stadens och EF:s avtal som rör Konstfabriken ses över och ändras i enlighet med den förnyade ansvarsfördelningen under år 2025.

 

Den förnyade hyresmodellen och den mångsidiga användningen av Konstfabrikens lokaler för Borgåborna kräver också tekniska lösningar och personalresurser för att koordinera lokalerna och stöda bokningar. Sådana tekniska lösningar inkluderar exempelvis elektronisk låsning och användning av stadens bokningssystem. Dessutom behövs tydliga principer för prissättning av lokaler för olika målgrupper, såsom företagsevenemang, kommersiella turnéer och underhållningsevenemang samt tredje sektorns och annan lågtröskelverksamhet. Även ägandet och uthyrningen av Konstfabrikens utrustning och teknik i samband med lokalerna måste lösas.

 

Ändringen av ansvarsfördelningen och hyresmodellen syftar inte bara till att klargöra och effektivisera alla parters roller, utan också till att frigöra EF:s potential för kund- och evenemangsanskaffning.

EF:s nya roll och bolagets affärsstrategi kommer enligt koncernanvisningen också att beslutas av koncernutskottet genom ägarens förhandsuppfattning.

 

Konsthallen

 

Visionen för Konsthallen presenterades för näringslivsnämnden den 23.12.2024. För arbetet med visionen ansvarade Pentagon Design och Pink Eminence, som är brett verksamma konsultföretag inom konst och kultur. Visionen beskriver hur Konsthallens verksamhet och lokallösningar ska utvecklas till nästa nivå och hur Konsthallens roll ska stärkas genom högkvalitativa kuraterade utställningar av samtidskonst, egna samlingsutställningar, konstpedagogik och workshops, guidningar samt evenemangsverksamhet och museibutik. Målet är att skapa en unik Konsthall som livliggör Konstfabriken och fungerar som en ersättande konstaktör för ett konstmuseum i Borgå. Konsthallen är mer flexibel och kostnadseffektiv än traditionella museer som fokuserar på samlings- och forskningsarbete.

 

Verksamhetsvisionen 2030 beskriver tre nivåer för Konsthallens eftersträvade position som konstaktör. På den första nivån är Konsthallen en attraktiv plats för samtidskonst och en mötesplats i östra Nyland. Konsthallen gör samtidskonst och Borgås konstarv tillgängligt för invånare och turister och sänker tröskeln för konst- och kulturupplevelser. På den andra nivån är Konsthallen en nationellt synlig nätverksaktör för samtidskonst, som arrangerar nationellt attraktiva utställningar och verksamhet. På den tredje nivån strävar man efter internationell verksamhet, och Konsthallen nätverkar med internationella konsthallar och intressanta aktörer inom samtidskonst, särskilt i Norden och Baltikum, och hämtar utställningar från utlandet till Borgå. Konsulternas rekommendation för Konsthallens lokaler är 1 300 – 1 800 m2. Resurstilldelningen för verksamheten i form av personaldimensionering och verksamhetsanslag skiljer sig avsevärt mellan de olika nivåerna i verksamhetsvisionen.

 

Konsthallens nuvarande utställningslokaler, totalt 360 m2, är alldeles för små för att bedriva Konsthallens verksamhet på ett effektivt sätt och för att organisera och placera de olika funktionerna ändamålsenligt.

 

Aalto-universitetets rapport bekräftar också att Borgå Konsthall har potential att vara en central aktör som bygger och stärker Konstfabrikens profil och image. Utökningen av Konsthallens lokaler och tjänsteutbud skulle möjliggöra ny verksamhet och tjänster för Borgåbor i alla åldrar och turister nästan varje dag året om. Flytten av Walter Runebergs skulptursamling, som stängdes i början av året på grund av inomhusluftproblem, till Konstfabriken skulle ytterligare stärka Konsthallens vision om en dynamisk och mångsidig konstutställningsupplevelse.

 

I behovsutredningen för Konsthallen i bilagan föreslås en permanent lokal på 1 200 m2 för Konsthallen samt användning av salarna på nedre våningen för kortvariga utställningar. Behovsutredningen baserar sig på både Aalto-universitetets och Pentagon Designs rekommendationer för utveckling av konstutställningsverksamheten och utnyttjandet av Konsthallens potential, och strävar efter att med ett så effektivt lokalutnyttjande som möjligt tillgodose både stadens konstsamling och behovet av utställningslokaler för samtidskonst, inklusive Walter Runebergs skulptursamling. En större och mer funktionell lokal möjliggör också en kundorienterad utveckling av Konsthallens utställningsprogram och -cykel, synlighet och särprägel, extern finansiering samt tjänster och kringevenemang. Förändrings- och förbättringsbehoven för Konsthallens lokaler inkluderar också kundingångar och gångvägar på första våningen för att förbättra tillgängligheten och synligheten.

 

Användningen av salarna på nedre våningen i Konstfabriken för flytande, dvs. kortvariga konstutställningar skulle vara mer flexibel om utställningarna inte alltid baserades på fysisk upphängning av verk, utan utställningsverksamheten kunde genomföras genom tekniska lösningar som immersiv teknologi och mediekonst.

 

I detta skede av beslutsprocessen föreslås att behovsutredningen som genomförts av kulturtjänster godkänns. Utredningen beskriver de behov som serviceinnehållet ställer på lokaländringar. Dessutom bemyndigas fritidstjänster och kulturtjänster att kartlägga genomförandealternativ och kostnadsnivå för flytande utställningar med tekniska lösningar i salarna på nedre våningen i Konstfabriken.

 

Eftersom behovsutredningen för utvecklingen av Konsthallen föreslår ytterligare lokaler, vars genomförande kräver en översyn av lokalindelningen och lokaländringar i Konstfabriken, kräver genomförandet av förändringarna en projektplan som genomförs av lokaltjänster. Vid utarbetandet av projektplanen bör också förhandlingar om eventuella förändringar i lokalerna föras med fastighetsägarna. Kostnaderna för de planerade förändringarna kommer också att preciseras i projektplaneringsfasen. Genomförandet av förändringarna kommer att tas upp för beslut när projektplanen och kostnadsberäkningen är färdiga.

 

Utnyttjande av Konstfabrikens turistpotential

 

Gamla Borgå är Borgås mest kända och attraktiva turistmål. Enligt en turistundersökning som genomfördes sommaren 2024 uppgav nästan 60 % av turisterna att Gamla Borgå var huvudorsaken till deras besök, och över 90 % besökte området under sin resa (källa: Utredning om utveckling av Gamla Borgås turistattraktivitet, FCG, 2024).

 

Borgås ställning som en livskraftig turiststad kan stärkas genom att utveckla turistutbudet till att bli ännu mer mångsidigt. Genom att erbjuda fler intressanta och kvalitativt starka besöksmål kan man förlänga turisternas vistelse, lyfta fram stadens olika områden och öka de lokala ekonomiska effekterna.

 

Konstfabriken har potential att utvecklas till ett betydande turistmål som tillför nytt innehåll till turistupplevelsen i Borgå. Områdets attraktionskraft kan stärkas genom att utveckla kultur- och serviceinnehåll på ett sätt som lockar besökare året runt – inte bara genom evenemang utan även genom upplevelser, utställningar och annat innehåll. Att stärka Konstfabrikens roll som turistmål stöder Borgås turismmålsättningar, särskilt när det gäller att förlänga vistelsen och jämna ut säsongerna.

 

Både utvecklingen av Konsthallen, ökad användning av Konstfabrikens lokaler genom att diversifiera evenemangsinnehållet och utvecklingen av Konstfabrikens tjänsteutbud, såsom restaurang- och cateringservice, stöder Konstfabrikens roll som turistmål.

 

Förnyad ekonomisk modell och ekonomiska effekter

 

Det är anmärkningsvärt att den externa hyran som staden betalar till ägarna av Konstfabrikens fastighet inte förändras oavsett hyresarrangemangen mellan EF och staden i Konstfabriken. Denna externa hyra som staden betalar är totalt 1 807 822,44 € per år, moms 0. Genom att förenkla verksamhetsmodellen kan man dock spara på administrativa kostnader och öka intäkterna genom att höja nyttjandegraden av lokalerna. Vid omstruktureringen av ansvarsfördelningen bör man också säkerställa kostnadseffektiviteten för tjänsterna relaterade till Konstfabriken och att kostnaderna styrs till rätt part enligt ansvarsfördelningstabellen i bilagan.

 

Med hänsyn till den nuvarande marknadssituationen och kostnadsnivån för Konstfabriken kan EF inte täcka sina kostnader trots det årliga stödet från staden. Med den förnyade hyresmodellen och ansvarsfördelningen skulle stadens stöd till EF avskaffas. Stödnivån är för närvarande 975 000 € per år.

 

När EF:s hyra till staden för närvarande är 1 430 924 € (exklusive moms) per år, skulle EF:s långsiktiga hyra i framtiden endast omfatta ett kostnadseffektivt kontor och restauranglokaler. Bedömningen av EF:s långsiktiga hyra till staden i framtiden skulle vara 200 000 € per år. EF skulle vidarehyra restauranglokalerna till restaurangföretagare vars verksamhet stöder och kompletterar Konstfabrikens utbud. Dessutom skulle EF hyra Konstfabrikens evenemangslokaler från staden på dagsbasis för kommersiella evenemang.

 

Genom att förnya prissättningsstrukturen skulle målet också vara att öka efterfrågan på kommersiella bokningar.

 

Med den förnyade ansvarsfördelningen skulle bland annat kostnader för underhåll och städning av Konstfabriken, reparationskostnader för utrustning och kostnader för underleverantörer av teknik överföras från EF till staden enligt ansvarsfördelningen i bilagan. Stadens lokaltjänster betalar redan nu en del av kostnaderna för fastighetsskötsel i Konstfabriken, och dessa beaktas delvis i den interna hyran för kulturtjänster och andra aktörer i Konstfabriken. Ansvar för tjänsteavtal och relaterade kostnader är dock för närvarande otydligt och osammanhängande, och detta måste klargöras vid omstruktureringen av ansvarsfördelningen.

 

Ett av målen med den förnyade hyresmodellen är att möjliggöra användningen av Konstfabrikens lokaler med lägre tröskel för både stadens egen verksamhet och tredje och fjärde sektorns verksamhet, samtidigt som kommersiell verksamhet möjliggörs och en del av fastighetskostnaderna täcks. För lågtröskelverksamhet är den nuvarande prisnivån, baserad på EF:s kostnadsstruktur, för hög.

 

Om den förnyade hyresmodellen tas i bruk under år 2025 kan man inte förvänta sig att nyttjandegraden av Konstfabriken skulle öka så betydligt genom lågtröskelverksamhet under innevarande år att intäkterna från detta skulle täcka skillnaden mellan de kostnader som överförs till staden och det stöd som hittills betalats till EF. Inte heller avvecklingen av Walter Runebergs skulptursamling från dess nuvarande lokaler kommer att ge besparingar för staden under de kommande åren, eftersom fastigheten kommer att generera kostnader så länge den är i stadens ägo, och flytten av samlingen till en ny plats kommer också att kräva investeringar (kostnader för rengöring och flytt av verk, som bedöms som en del av projektplanen för utvecklingen av Konsthallen). Målet med den föreslagna hyresmodellen är dock att på lång sikt uppnå en så balanserad ekonomisk struktur som möjligt, där EF:s verksamhet är lönsam och möjliggör fortsatt kommersiell verksamhet i Konstfabriken, samtidigt som stadens totala kostnader för Konstfabriken inte väsentligt ökar från den nuvarande kostnadsnivån.

 

I den förnyade modellen kan prissättningen av Konstfabrikens salar och andra lokaler som är lämpliga för evenemang byggas upp i tre nivåer:

 

  1. De hyror som överförs från EF till stadens ansvar överförs till näringslivssektorns ledning. Inom stadens organisation kan lokalerna användas för att arrangera evenemang utan separat intern hyra. Detta minimerar administrativa kostnader och hinder för att utnyttja lokalerna.

 

  1. EF hyr lokaler från staden kortsiktigt, dvs. till exempel på dagsbasis för att arrangera kommersiella evenemang, och debiterar kunden en hyra enligt kommersiell prisnivå. Arrangören av evenemanget kan vara EF själv eller en extern, kommersiell aktör.

 

  1. Aktörer inom tredje och fjärde sektorn kan hyra lokaler direkt från staden för att arrangera icke-kommersiella evenemang. Hyresnivån sätts så att den möjliggör verksamheten och täcker åtminstone kostnaderna för evenemanget, såsom användningen av evenemangsteknik.

 

För att undvika en orättvis konkurrenssituation mellan kommersiella och lågtröskelaktörer är det motiverat att tillåta bokningsprinciper som ger kommersiella aktörer och stadens egna evenemang förtur till lokalerna. Även tider med låg kommersiell efterfrågan (t.ex. måndagar och sommarlov) kan på längre sikt frigöras för icke-kommersiell verksamhet, som antingen staden själv eller externa lågtröskelaktörer ansvarar för. Bokningsprinciperna bör innehålla en prioritetsordning för bokningsaktörer (t.ex. staden, EF, aktörer inom tredje och fjärde sektorn) och den tidsram som är kopplad till bokningarna.

 

Sammanfattningsvis kan de ekonomiska effekterna av den förnyade hyresmodellen och ansvarsfördelningen beskrivas som följande kostnadsposter för näringslivssektorn när den nya verksamhetsmodellen träder i kraft:

 

• Den del av Konstfabrikens långsiktiga hyra som överförs från EF till stadens ansvar överförs till näringslivssektorns ledning.

• Den totala kostnaden för avtalsförpliktelser som överförs från EF till stadens ansvar, som inkluderas i den interna hyran som tilldelas näringslivssektorns ledning via fastighetstjänsterna, i den mån det gäller fastighetsrelaterade kostnader.

• Kostnader för evenemangsteknik för näringslivssektorns resultatgrupper som arrangerar evenemang i Konstfabriken.

 

Dessutom bör följande intäkter och kostnadsminskningar för näringslivssektorn beaktas:

 

• De poster som är avsatta för kortsiktig hyra av Konstfabrikens lokaler tas bort från näringslivssektorns enheters kostnader.

• Kortfristiga hyresintäkter från EF:s evenemangslokaler till näringslivssektorns ledning.

• Kortfristiga hyresintäkter från lågtröskelaktörer till näringslivssektorns ledning.

• Avskaffandet av stödet till EF, vilket innebär att kostnadsposten tas bort från näringslivssektorns ledning.

 

De totala ekonomiska effekterna av förändringarna kommer att preciseras ytterligare genom att undersöka de ekonomiska effekterna av prissättningen och avtalsstrukturen för Konstfabrikens salar.

 

Prissättningen av Konstfabrikens salar och grunderna för prissättningen kommer att tas upp för beslut separat. Beslutet kommer att beakta kortsiktig hyra av lokaler från staden till EF samt från staden till lågtröskelverksamhet. Prissättningen bör genomföras på ett sätt som möjliggör verksamheten och samtidigt begränsar stadens totala kostnadsökning för Konstfabriken.

 

Kostnaderna för utvidgning och utveckling av Konsthallen kommer att bedömas i projektplaneringsfasen, och beslut om genomförandet av förändringarna kommer att fattas när projektplanen är färdig. En eventuell utvidgning av Konsthallen ökar inte den totala ytan som staden hyr från Konstfabriken eller den externa hyran till ägarna av Konstfabriken.

 

Vision för Konstfabriken

 

Med den föreslagna hyres-, ansvarsfördelnings- och ekonomiska modellen samt utvecklingen av Konsthallen kommer Konstfabriken att bli ett centralt kultur- och evenemangscentrum som fungerar både som en turistattraktion, konferenshus och erbjuder Borgåborna mångsidiga kulturella upplevelser. Offentlig och annan lågtröskelverksamhet ökar i Konstfabriken och kompletterar det kommersiella utbudet och höjer nyttjandegraden av lokalerna.

 

Den höga nyttjandegraden av lokalerna gynnar alla aktörer, ökar synergierna mellan aktörerna och möjliggör en balanserad ekonomi för hela Konstfabriken. Utvecklingen och utvidgningen av Konsthallen möjliggör även konstverksamhet av internationellt hög kvalitet, vilket stärker Borgås rykte som kulturstad. Genom att utveckla och samordna lokaler och tjänster förbättras Konstfabrikens attraktionskraft och besökarnas trivsel.

 

Biträdande stadsdirektören

Näringslivsnämnden godkänner den förnyade visionen för Konstfabriken, enligt vilken Konstfabriken blir ett centralt kultur- och evenemangscentrum som fungerar både som en turistattraktion, konferenshus och erbjuder Borgåborna mångsidiga kulturella upplevelser. Offentlig och annan lågtröskelverksamhet ökar i Konstfabriken och kompletterar det kommersiella utbudet och höjer nyttjandegraden av lokalerna.

Den förnyade hyresmodellen och ansvarsfördelningsmodellen som möjliggör den förnyade visionen för Konstfabriken, inklusive dess budgeteffekter, kommer att tas upp för beslut under år 2025. Samtidigt beslutas om tidpunkten för ikraftträdandet av dessa förändringar.

De kortsiktiga hyrespriserna för Konstfabrikens lokaler och principerna för uthyrning till olika aktörer (t.ex. EF, föreningar) kommer att beslutas separat.

Näringslivsnämnden godkänner behovsutredningen för Konsthallen. Dessutom bemyndigar nämnden fritidstjänster och kulturtjänster att kartlägga genomförandealternativ och kostnadsnivå för flytande utställningar med tekniska lösningar i Konstfabriken.