Svenskspråkiga utbildningssektionen
Protokoll 22.10.2024/Paragraf 67

Svenskspråkiga utbildningssektionen 29.08.2024 § 53 

Beredning och tilläggsuppgifter:

direktören för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning Rikard Lindström, rikard.lindstrom@borga.fi

Stadsstyrelsen har 8.4 2024 godkänt principerna för hur staden uppgör en plan för servicenätet för tjänsterna inom sektorn för växande och lärande. Beslutet om en utredning om servicenätet för sektorn för växande och lärande har fattats i samband med Borgå stads budget för 2024. Målet är att synkronisera utredningen med programmet för balansering av ekonomi och produktivitet samt budgeten för 2025, med tillhörande planeringsår 2026 och 2027.

I utredningen av servicenätet skapas en modell för hur tjänstena ordnas inom växande och lärande, i klartext småbarnspedagogik och grundläggande utbildning. Utredningen görs i samarbete mellan sektorerna för växande och lärande, lokalservice och planeringen av markanvändning, utvecklingsenheten och finansledningen. Servicenätsprojektet styrs av stadsstyrelsen.

Projektgruppen för arbetet har sammanträtt ca varannan vecka, vid behov oftare, och man har informerat om hur utredningsarbetet framskrider i nämnden för växande och lärande, utbildningssektionerna, stadsutvecklingsnämnden och stadsstyrelsen.

Beskrivningen av servicenätets nuläge antecknades för kännedom på stadsstyrelsens möte 17.6.2024. Stadsstyrelsen har 12.8 (Stadsstyrelsen 12.08.2024 § 215) beslutat att planeringen av servicenätet fortsätter med fyra framtagna scenarier som utgångspunkt. På basis av de fyra scenarierna fattas det slutgiltiga servicenätsbeslutet i november i samband med godkännandet av budgeten för 2025, efter att ärendet behandlats i nämnder och sektioner. Dynasty informationsservice : Borgå (oncloudos.com)

Bilaga: nätutredningens tidtabell

Direktören för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning

De senaste besluten och processens framskridande i den pågående servicenätutredningen antecknas för kännedom.

Sektionen besluter att hålla ett extra möte 10.10 för att ha en möjlighet att ge ett utlåtande inför den fortsatta behandlingen i nämnden för växande och lärande samt vidare i stadsstyrelsen och fullmäktige.

Beslut

De senaste besluten och processens framskridande i den pågående servicenätutredningen antecknades för kännedom.

Sektionen beslöt att hålla ett extra möte 10.10 för att ha en möjlighet att ge ett utlåtande inför den fortsatta behandlingen i nämnden för växande och lärande samt vidare i stadsstyrelsen och fullmäktige.

Svenskspråkiga utbildningssektionen 17.09.2024 § 60 

Beredning och tilläggsuppgifter:

direktören för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning Rikard Lindström, rikard.lindstrom@borga.fi

Tidtabellen för utredningen har precicerats, men tanken är fortfarande att utredningen skall kunna behandlas allra senast i fullmäktige i samband med budgeten för 2025. Ett mål i den uppdaterade tidtabellen är, att ge såväl sektionerna som nämnderna tid att sätta sig in i materialet, innan ärendet behandlas för att ge ett utlåtande. Den uppdaterade tidtabellen som bilaga.

I de olika scenarierna används begreppet tillfälliga lokaler. Tillfälliga lokaler finns bland annat för att ersätta de egentliga lokalerna (för tillfället främst inom småbarnspedagogiken, tex vid tidigare Gammelbacka skola). Tillfälliga lokaler finns även leasade för en viss tid, i sådana fall som skolans eller daghemmets elevantal ökat mer än vad de egentliga fastigheterna kan ta emot (så som Kantelehuset och Tolkkisen koulu). Och tillfälliga lokaler finns även som leasade för en viss tid, där skolans eller daghemmets fastighet består så gott som helt av de leasade modulerna.

Bilaga: Tidtabell, palveluverkko aikataulu

Direktören för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning

Sektionen antecknar den uppdaterade tidtabellen för kännedom.

På sektionens möte 22.10 ges en möjlighet för sektionen att ge ett utlåtande om servicenätutredningen.

Beslut

Sektionen antecknade den uppdaterade tidtabellen för kännedom.

På sektionens möte 22.10 ges en möjlighet för sektionen att ge ett utlåtande om servicenätutredningen.

Svenskspråkiga utbildningssektionen 22.10.2024 § 67  

2050/12.00.00/2024  

Beredning och tilläggsuppgifter:

direktören för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning Rikard Lindström, rikard.lindstrom@borga.fi

I servicenätsplanen för småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen har man granskat Borgå stads servicenät för småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen och dess ändringsbehov fram till år 2040. Antalet barn kommer enligt servicenätsplanen att minska och utgångspunkten är att servicenätet bör förnyas så att staden även i framtiden kan producera kvalitativa tjänster på ett jämlikt och kostnadseffektivt sätt.

Vid beredningen av en det kommande servicenätet har stadsfullmäktiges beslut om budgeten iakttagits både i fråga om programmet för balans och produktivitet i ekonomin och i fråga om investeringar. Servicenätet ställs i relation till ändringar inom verksamhetsmiljön, så som befolkningsförändringar, ändringar i lagstiftningen, framförhållningen av servicebehov och ordnandet av tjänster, ändringar i finansiering och kostnader samt behov av renoveringar och nybyggnad. Servicenätsprojektet har styrts av stadsstyrelsen.

Stadsstyrelsen godkände 08.04.2024 § 112 följande principer med hjälp av vilka utredningen och planen för servicenätet har utarbetats:

Princip 1 Växande och lärande står i centrum för verksamheten.

Princip 2 Servicenätet stöder formandet av en enhetlig stig för växande och lärande.

Princip 3 Servicenätet består av fungerande och ekonomiska enheter.

Princip 4 Planeringen av servicenätet bygger på information.

Princip 5 Vid planeringen av tjänsterna för finsk- och svenskspråkiga/språkgrupper beaktas samma grunder.

Den grundläggande utbildningen i Finland är avgiftsfri för eleverna. Detta inkluderar läromedel, skoltransporter och skolmåltider. Finansieringen av den grundläggande utbildningen i Finland sker genom ett samarbete mellan staten och de lokala utbildningsanordnarna, som oftast är kommunerna. Staten bidrar till finansieringen genom statsandelar, som är ekonomiska bidrag till kommunerna. Dessa statsandelar täcker en del av kostnaderna för att driva skolor och tillhandahålla utbildning. Statsandelens storlek för den grundläggande utbildningen i Finland bestäms till stor del utgående från antal elever. Eftersom antalet barn enligt prognosen minskar, minskar detta också stadens statsandelar i betydande grad.

I planen presenteras tre alternativ för utveckling av servicenätet och konsekvensbedömningar för alternativen.

Barnkonsekvensbedömning har gjorts i två skeden: först i samband med utredningen av servicenätets nuläge och senare i samband med planeringen av servicenätet.

Servicenätsplanen baserar sig på en indelning i serviceområden, som i fortsättningen kommer att ersätta de traditionella elevupptagningsområdena. Inom småbarnspedagogiken finns redan tre serviceområden, på basis av vilka barn erbjuds en plats inom småbarnspedagogiken. I fortsättningen skulle staden ha tre finskspråkiga och två svenskspråkiga serviceområden inom den grundläggande utbildningen. I serviceområdena skulle finnas flera daghem och skolor. Barnens och elevernas placering kan granskas från fall till fall mellan serviceområdena.

Till genomförandet av servicenätsplanen hör att åtgärderna som föreslås delas upp i tre etapper, det vill säga perioderna 2025–2029, 2030–2034 och 2035–2040. Servicenätsplanen är en bindande plan för genomförande endast fram till den första granskningsperioden. De två senare skedena kräver noggrannare bedömningar, där man beaktar bland annat den regionala utvecklingen av antalet barn, fastigheternas skick och livscykel, förändringar i statsandelarna och stadens ekonomiska situation i allmänhet samt faktorer som hänför sig till stadsplaneringen. Beslut om ändringarna 2030–2034 och 2035–2040 fattas efter mellanbedömningarna.

Målet är att det beslut som nu fattas framför allt innebär att man förbinder sig till en strategisk linje som har synliga konsekvenser upp till 15 år framåt i tiden. Beslut om verkställande som gäller servicenätet förutsätter dock alltid information som preciseras och finns att tillgå närmast inom tidsramen för budgeten och dess planeringsår.

Enligt den gällande utbildningslagstiftningen ansvarar kommunen för ordnandet och utvecklingen av utbildningen. Ändringar i elevantalet, planläggningspolitiken och kommunens allmänna ekonomiska situation påverkar kommunens skolnät. Kommunen kan stå inför en situation där det behövs fler elevplatser eller där elevplatserna måste minskas och skolor slås samman eller läggs ner. Beslut som gäller skolnätet, till exempel nedläggningen av en skola, omfattas av kommunens beslutanderätt. Vid beredningen av ett beslut om nedläggning bör man beakta 6 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), enligt vilken undervisningen i kommunen ska ordnas så att elevernas resor med hänsyn till bebyggelsen, skolornas och andra undervisningsplatsers placering samt kommunikationerna är så trygga och korta för eleverna som möjligt.

Detta läsår går ca 1 750 elever i en av de nio svenskspråkiga grundskolorna i Borgå. Elevantalet har inte ändrat sedan skolnätsutredningen 2014. Även i den utredningen utgicks från att elevantalet i framtiden kommer att minska, så dagens svenskspråkiga skolnät är delvis anpassat till ett lägre elevantal än dagens. Kapacitetsprocenten är därmed överlag hög i de svenskspråkiga grundskolorna detta läsår; sammanlagda procenten är över 100 och högst är den i Lyceiparkens skola, med 102 %.

Enligt prognoserna i servicenätsplanen minskar elevantalet i de svenskspråkiga skolorna, mer på det östra serviceområdet än på det västra. På det östra området förväntas elevantalet minska med ca 40 elever fram till 2030, med 150 elever fram till 2035 och med ca 200 elever fram till 2040. I och med att centrumområdet, som tidigare haft stor inflyttning, hör till det östra området och att området runt och nära Vårberga skola planeras och utvidgas, kan det finnas en viss osäkerhet kring prognoserna för det östra området. Elevantalet minskar även på det västra området, men endast med ca 30 elever fram till 2035 och med ca 70 till 2040.

Utgångspunkterna för de förändringar som finns i de tre alternativen är i första hand ett lågt elevantal samt var det finns tillfälliga lokaler. Skolfastigheterna är alla i gott skick. Tillfälliga lokaler finns på det östra området; Vellamo-modulen i Kantelehuset som delas mellan finska och svenska skolan, samt Sannäs skola som består av såväl leasade moduler, som en renoverad del med bland annat idrottssal, slöjdsal och matsal. I och med att rapporten visar att elevantalet minskar med 140-150 elever fram till 2035, och Kvarnbackens skola enligt prognosen skall ha möjlighet att ta emot fler elever, torde det ge möjlighet att göra sig av med Vellamo-modulens tilläggsutrymmen för den svenska skolans del samt Sannäs skola och ändå ha utrymmen för elever i de svenska eleverna på östra serviceområdet. Såväl Sannäs skolas som Vårbergas skolas elevprognoser visar på ett stadigt elevunderlag, med dagens upptagningsområden, medan minskningen skulle ske på centrumområdet. Värt att notera är att Sannäs skolas nuvarande område kommer rätt nära centrum och Vårberga, samt att Vårberga tar emot elever från den rätt nyss stängda Kråkö skola. Tidigare prognoser för speciellt Kvarnbackens skola har visat på minskat elevantal, men elevantalet har sedan varit större än det förväntade.

Tanken är att endast besluten om servicenätsplanens första skede är bindande, alltså för perioden fram till 2030. I och med att kapacitetsprocenten i de svenskspråkiga skolorna överlag är hög, innebär den förutspådda minskningen på elever fram till 2030 att kapacitetsprocenten fortfarande är rätt hög. Utan förändringar i nuvarande skolnät, är de nio svenskspråkiga grundskolornas kapacitetsprocent nära 90 med 1 500 elever.

Den minsta skolan på västra området är Kullo skola med ett elevantal på ca 30 under detta läsår och beräknas vara lika lågt eller lägre kommande läsår. Prognoserna visar att det är så få barn som inleder förskoleundervisning på svenska på nuvarande Kullos område, att det med stor sannolikhet inte kommer att ordnas förskoleundervisning på svenska i Kullo bildningscenter. Genom att ge en ny närskola till elever från områden med få elever, kan staden utan att investera avstå från utrymmen och minska på interna hyror, i de flesta fall utan att utöka antalet basgrupper. Kullo skola finns i ett så kallat bildningscenter, tillsammans med finskspråkiga Kulloon koulu och Kullo daghem. Detta innebär att det finns ett aningen större kollegium för personalen i Kullo skola att samarbeta med, samt att de dyraste utrymmenas interna hyra delas mellan alla tre parter. Stängs Kullo skola, blir de gemensamma utrymmena kvar att dela på för de två övriga, Kulloon koulu och daghemmet, vars interna hyra därmed kommer att stiga.

På det västra området ser det ut att finnas en möjlighet att stänga en skola till efter 2033, då elevantalet minskar på åk 7-9, vilket då skulle beröra Hindhår skola.

Stadsstyrelsen begär svenskspråkiga utbildningssektionen om utlåtande om det färdiga utkastet till servicenätsplan senast 7.11.

Bilagor:

Diaesitys valtuuston iltakoulussa 3.10.2024

Palveluverkkosuunnitelma, luonnosversio 8.10.2024

Direktören för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning

Ordförande Malin Lönnroth föreslog att Svenskspråkiga utbildningssektionen beslutar ge följande utlåtande till stadsstyrelsen:

Sektionen uttalar sig om servicenätsplanen för småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen utgående från utbildningens synvinkel och tar inte ställning till andra tjänster som erbjuds i byarna eller byarnas livskraft. Sektionen tar ställning till det som gäller det svenska skolnätet.

Svenskspråkiga utbildningssektionen anser att servicenätsplanen är tillräckligt väl uppgjord för att den kan ligga som grund för kommande beslut om servicenätet. Sektionen anser ändå att utredningen inte är så mångsidig som man kunde önska sig, till exempel barns och vårdnadshavarnas delaktighet och barnkonsekvensanalysen är ytlig och utredningen känns på sina ställen tendentiös. Effektiviseringens positiva effekter lyfts fram, men utmaningarna har inte behandlats.

Sektionen är medveten om att ett minskat elevantal påverkar statens finansiering via minskade statsandelar.

Sektionen framför att det under de senaste åren har gjorts förändringar i det svenska skolnätet med ett flertal indragningar, som påverkat det svenskspråkiga skolnätets kapacitet. Förändringarna inom servicenätet innebär även, att de nio skolfastigheterna med undervisning på svenska, är trygga och fungerande. Intern hyra omfattar både kapitalhyra (ersättning för sysselsatt kapital och reparationsvederlag) samt hyra för underhåll och drift. Grundregeln är att den interna hyran är högre i nya och nyrenoverade fastigheter, p.g.a. högre kapitalhyra.

Skolnätsutredningen 2014 har legat som grund för förändringarna i skolnätet och även i den utredningen utgicks från att elevantalet kommer att minska samt att skolnätet skall anpassas till det. Elevantalet i de svenskspråkiga skolorna har dock inte minskat från 2014 och är detta läsår ca 1 750, alltså ungefär det samma som då den senaste skolnätsutrednigen gjordes (läsåret 2013–14 vara elevantal ca 1 720). Som en följd av detta har ett flertal av de svenska skolnätets fastigheter detta läsår en kapacitetsgrad på nära eller över 100 %. Den sammanlagda kapacitetsprocenten för de svenska skolorna är detta läsår 102 %.

Sektionen uttrycker en oro över att det på grund av en hög kapacitet överlag i de svenska skolorna är utmanande att stänga Kullo skola på en gång inom den närmaste framtiden. Om en stängning sker, kan sektionen inte säkerställa att alla elever från Kullo skola får plats i samma nya skola. Sektionen vill lyfta fram att Kullo skola är ett tvåspråkigt bildningscentrum och del av en större helhet där den ena språkgruppens verksamhet påverkar den andras. Likaså är skolan och småbarnspedagogikens och förskolans verksamhet beroende av varandra. Inbesparingen som en eventuell stängning av Kullo skola skulle ge förefaller liten i relation till de negativa konsekvenserna.

I servicenätsutredningen föreslås en indelning i serviceområden, som i fortsättningen skulle ersätta de traditionella elevupptagningsområdena. Inga närmare kriterier presenteras ändå i utredningen och sektionen anser att kriterier för hur detta är tänkt att fungera i praktiken behöver godkännas före servicenätsutredningen fastställs i fullmäktige.

Svenskspråkiga utbildningssektionen anser att prognoserna om ett minskande elevantal inte kan förbigås, utan behöver tas i beaktande i planeringen av servicenätet, men sektionen anser att alternativ tre inte är rimligt. En framtidsprognos till 2035 eller 2040 kan endast vara preliminär och beslut kan inte fattas utgående från fastlåsta prognoser. Sektionen efterlyser kontinuerlig utvärdering av läget och minst en gång per fullmäktigeperiod bör växande och lärande göra en helhetsgranskning i nära samarbete med planläggningen om hur stadens utveckling ser ut och hur elevantalet de facto utvecklats och ser ut att utvecklas framöver. För de områdena där skolor är hotade behöver staden även granska om det finns potential att öka barnantalet med hjälp av planläggning för att locka nya familjer till området.

För att förbättra såväl effektiviteten som pedagogiska verksamhetsmöjligheterna, anser sektionen att skede 2 av Kvarnbackens skolas behovsutredning i samband med utvidgningen och möjliggörandet av förskoleundervisning i skolans fastighet, bör verkställas snarast och finnas med i budgetplanen för 2026-27. Skede 2 möjliggör flexiblare gruppindelningar än de klassrum skolan förfogar över idag och är en viktig förutsättning för såväl undervisning som tar individuella stödbehov i beaktande, som en effektiv användning av skolans resurser.

Sektionen framför att olika kartläggningar visar att skolans storlek i sig inte kan anses som en avgörande faktor för elevernas prestationer och att det inte finns entydig forskning som säger när en skola blir för liten för att vara en trygg miljö för en elev, eller entydiga bevis för att en stor skola generellt är bättre än en liten skola eller vice versa.

Ärendet justeras direkt och kan även ges för kännedom till nämnden för växande och lärande.

Jan-Erik Mansikka understödde ordförandens förslag.

Ordförande konstaterade att två förslag förelåg, föredragandens förslag och ordförandens understödda förslag varför omröstning förelåg.

Hon föreslog omröstning genom handuppräckning så att de som röstar för föredragandens förslag röstar ja och de som röstar för ordförandens understödda förslag röstar nej.

Röstningsförfarandet godkändes.

Vid genom handuppräckning genomförd omröstning gavs 6 nej röster (Lönnroth, Roms, Blomqvist, Liljeberg, Mansikka, Andersson).

Beslut